Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

DJ, Dalslands Järnväg Fredrikshald - Sunnanå Järnväg Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

Beskrivning av järnvägen och dess omgivningar.
Description of the railway and it´s surroundings.



 

Järnvägens östra slutpunkt, Sunnanå hamn vid Vänern. Omstigning mellan tåg och båt. Ångbåten är "Kinnekulle af Råbäck" och bilden togs 23 juli 1892. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

I Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift från 1926 beskrivs Dalslands Järnväg enligt följande:

Dalslands järnväg, (Sunnanå - Kornsjö vid riksgränsen), 68 km.
Järnvägen går från stranden av Vänern vid Sunnanå, som fordom var en viktig hamnplats, till Melleruds station, föreningsstation med Bergslagernas järnvägar och den nya järnvägen till Arvika. 1 km. från stationen ligger Melleruds köping. Från Mellerud gör banan en båge åt söder och väster och närmar sig, efter att över ett smalt sund ha passerat sjön Kålungen, foten av Kroppefjäll. I stigning av 10 ‰ fortsätter linjen utefter fjällets branta sidor, genom en del mindre bergskärningar och uppnår den lilla brunnsorten Rostock, vackert belägen nedanför den högt liggande banan. Utflykter kunna göras till den av stupande branta berg omgivna Näsölsjön.

Dals Rostock stationshus. Stationen byggdes 1907 och öppnades för allmän trafik 1 november 1908. Till höger i bild är i riktning mot Mellerud.
Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Från Rostock fortsätter linjen med ståtlig utsikt till Dalskogs station å den dalsländska högslätten med en höjd över havet av omkr. 150 m.
Sedan järnvägen därefter genom en del bergskärningar uppnått Teåkersjön, på vars norra strand den löper och där den dragits genom en tunnel av 146 m. längd, fortsätter den över tämligen jämn mark förbi några hållplatser till Bäckefors, föreningsstation med Uddevalla - Lelångens järnväg. Därefter går linjen förbi de bekanta Ödskölds moar och över Tingvalla mossar i närheten av Bäckefors numera nedlagda bruk till Eds station.
Från denna är ett bispår (sicksackbana, den enda i Sverige) draget ned till sjön Stora Le.

Bibanan Ed - Le var 3 kilometer lång och byggd som ett sicksackspår för att övervinna den stora höjdskillnaden. Bilden är tagen i början av 1929-talet och visar lok 1 med persontåg på väg upp eller ned.
Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Eds turist- och sportplats ligger i mångskiftande och natursköna omgivningar på näset mellan sjöarna Lilla och Stora Le samt har goda hotell och pensionat. På grund härav är platsen en livligt frekventerad turist- och rekreationsort.
Lilla Le är en märklig bergsjö utan avlopp.
På Stora Le, vars nordligaste del kallas Foxen, finnas ångbåtsförbindelser.      Vid Lennartsfors möta sjön Lelången och Dalslands kanal med ångbåtsförbindelser till Vänern över Köpmannebro.

Hökedalen på 1920-talet. Bortåt i bild är i riktning mot Mellerud.
Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Från Ed höjer sig järnvägen ytterligare, passerar stationen Hökedalen i rätt tätt bebyggd nejd, som därefter avlöses av öde trakter.

Strax före framkomsten till Mons station når linjen sin högsta punkt, 170 m., där den vid Haksjön dragits genom en tunnel av 76 m. längd. Därefter sänker sig järnvägen något mot riksgränsen, vilken den, efter att åter ha genomgått åtskilliga bergskärningar, uppnår i närheten av gästgivaregården Högen.
Banans slutpunkt ligger i skenskarvarna å östra landfästet till bron över sundet mellan de båda Kornsjöarna, men själva riksgränsen går mitt i sundet.
Närmaste station på norska sidan är Kornsjö, belägen 1 km. bortom gränsen. Genomgående vagnar framföras över Dalslandsbanan mellan Oslo och Göteborg, Hälsingborg, Trälleborg, Köpenhamn, Berlin och Hamburg.

Mons station på 1920-talet. Kontinentaltåget draget av lok nummer 9 ankommer till Mons station. Tåget medför direkta vagnar till Göteborg, Hälsingborg, Trälleborg, Köpenhamn, Berlin och Hamburg.
Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Dalskog station på 1920-talet. Bortåt i bild är i riktning mot Kornsjö. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till DJ innehållsförteckning

© Rolf Sten
dj_beskrivning..html senast uppdaterad 2004-09-22