Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

VCJ, Västra Centralbanan Av Rolf Sten

Snabbfakta (facts about VCJ)
Under senare hälften av 1800-talet presenterades och diskuterades otaliga förslag på järnvägssträckningar från Halmstadstrakten och in till olika platser i Västergötland.
   Av olika skäl förkastades det ena efter det andra ända fram till det att ett antal intressenter sökte koncession. Det var friherre A Åkerhielm, grosshandlaren A L Apelstam, vice konsuln Th. Schéle, fabrikören A W Wallberg samt grosshandlaren J Lindberg som sökte och fick koncession, 11 oktober 1901, på en normalspårig järnväg mellan Falköping Rantens station vid Västra stambanan och Landeryds station vid Halmstad - Nässjö Järnvägar, HNJ.
   Maj 1902 hölls ett möte i Halmstad där en interimsstyrelse tillsattes.
Kaptenen A Qvistgaard kontrakterades att uppgöra ritningar och kostnadsförslag till den planerade banan. Kostnaden beräknades av honom till 5 326 000 kronor.
   Konstituerande bolagsstämma för Västra Centralbanans Järnvägsaktiebolag, VCJ, hölls 28 april 1903. Och den i särklass störste aktieägaren var HNJ.
Den första styrelsen bestod av följande medlemmar: landshövdingen A Asker (ordförande), friherre A Åkerhielm, grosshandlaren A L Apelstam, vice konsuln Th. Schéle, trafikchefen J Jönsson (HNJ), stadsläkaren C Eklundh samt kaptenen J Tengbom.

I den planerade sträckningen av VCJ ingick att på sträckan Ulricehamn - Åsarp använda sig av den befintliga smalspåriga (891 mm) järnvägen Ulricehamns Järnväg, UJ. Detta skulle gå till så att man köpte in UJ och därefter byggde om den till normalspår.

Åsarps station på 1930-talet. Under åren 1907 - 1918 var den föreningsstation med Tidaholms Järnväg, se nedan. Foto: Samling Stig Nyberg.

Kort om UJ
Ulricehamns Järnväg fick koncession 26 januari 1872 och byggdes mellan Ulricehamn - Åsarp - Vartofta. Spårvidden var 891 mm och banan öppnades för allmän trafik 4 december 1874.
   1903 inköpte VCJ Ulricehamns Järnväg för 710 000 kronor.
   Nya kostnadsberäkningar visade att bygget av VCJ skulle bli dyrare än beräknat varför man bad om lån från HNJ. Detta beviljades av HNJ och som säkerhet fick man inteckning i VCJ. Förutom detta garanterade HNJ ett obligationslån på 3 miljoner kronor. Man tecknade även kontrakt, 24 november 1903, med HNJ om att HNJ med sitt rullande materiel och personal skulle sköta trafikeringen av VCJ.
    Bolaget beslöt att själva svara för byggandet av banan och under ledning av ingenjören Lindhe startade bygget.
   21 december 1906 öppnades den 129,672 kilometer långa järnvägen mellan Falköping Ranten och Landeryd för allmän trafik.
Den nu öppnade linjen hade belagts med räls som vägde 30 kg/meter Största lutning på linjen var 10 promille och huvudspårets minsta krökningsradie var 300 meter. Största tillåtna hastighet var 70 km/timmen.

   Forna Ulricehamns Järnväg, UJ, var nu i och med detta ombyggd till normalspår på sträckan Ulricehamn - Åsarp. Den del av UJ som återstod var Åsarp - Vartofta ( 8 kilometer) och från VCJ fanns inget intresse av att behålla denna del. Däremot visade det sig att blivande normalspåriga Tidaholms Järnväg, TJ, var intresserad av att köpa denna bandel. Vid förhandlingar mellan de båda bolagen VCJ och TJ erbjöd sig VCJ att bygga om bandelen Åsarp - Vartofta till normalspår och därefter sälja den till Tidaholms Järnväg, TJ, för 300 000 kronor. TJ började trafikera Åsarp - Vartofta 28 oktober 1907 och trafiken fortsatte till 16 november 1918 då den helt upphörde. Efter trafiken upphörande revs banan upp.

VCJ, Västra Centralbanans byggnad. Bilden är tagen 1905 vid byggandet av järnvägsbanken över Marbäcksviken, några kilometer söder om Ulricehamn. Den här bandelen, Landeryd - Falköpings stad, öppnades för allmän trafik 21 december 1906. Loket på bilden är Halmstad - Jönköpings Järnvägs, HJJ, lok nummer 5. HJJ blev senare HNJ. Loket var byggt i England av Sharp Stewart 1876. Loket slets hårt under de år som loket var utlånat som byggnadslok vid VCJ. HNJ beslutade att loket skulle skrotas vilket också skedde 1909. Foto: Stig Nyberg.

VCJ byggnad, "rälsläggningståget" draget av Halmstad - Nässjö Järnvägs lok nummer 2 "Torup". I boken om HNJ anges att personen, andre från vänster, är lokförare J  Alberktson, tredje från vänster, lokförare O Brandell. Mannen längst till höger är rälsläggarbasen Erasmus Johansson. Foto genom Kurt Jacobsson.

Ulricehamns station omkring 1910. Järnvägen har just blivit ombyggd till normalspår. Hitåt i bild är i riktning mot Falköping. Stationshuset togs i bruk i samband med breddningen, 1907, och ersatte därmed det gamla stationshuset som låg alldeles bortom det nya. Foto efter gammalt vykort, samling Rolf Sten.

Ulricehamns station före 1 juli 1945. Föreningsstation mellan VCJ (HNJ) och Borås - Ulricehamn - Jönköpings Järnväg, BUJ, BsJJ. De två lokdragna tågen är SJ-tåg eftersom BsJJ förstatligades redan 1 mars 1940. Rälsbussen är från HNJ. Förstatligandet av HNJ skedde 1 juli 1945. Foto: Samling Stig Nyberg.

Nedanstående bild visar VCJ förste trafikchef J Jönsson
   Sedan VCJ öppnats för allmän trafik visade det sig att kostnaderna blivit så höga att man behövde mer pengar för att kunna fortsätta driften. Åter igen ställde HNJ upp med fler lån till VCJ. Trots detta fortsatte man att dras med allt sämre ekonomi men med hjälp av HNJ höll man sig "flytande".
   I slutet av 1913 uppgick VCJ:s skuld till HNJ till 1 925 000 kronor.
   I slutet av 1915 insåg man att bolaget måste gå i likvidation. Vid den sista bolagsstämman 7 februari 1916 klubbades detta.
   1 januari 1917 såldes banan på auktion där den köptes av HNJ för 2 943 863 kronor och 33 öre. Det vill säga samma belopp som VCJ:s skuld var till HNJ.
Från det här datumet förvaltades VCJ av HNJ men kvarstod som eget bolag till 1 januari 1923 då VCJ helt kom att inkorporeras med HNJ. Se denna bana i fortsättningen.

Lokstall, vattentorn och del av bangården i Ulricehamn någon gång runt 19g0. Foto: Kurt Jacobsson.

Returtåg till Historiskt och sidan "normalspåriga järnvägar"

© Rolf Sten
vcj_fakta.htm senast uppdaterad 2020-01-22