Åter till huvudsidan?
Klicka i bilden ovan |
Inlandsbanan
The inland
line
Av Rolf
Sten |
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
Norra Inlandsbanan (Northern section) (2000-01-06)
Make your choice and click at the yellow arrow
|
Karta (map) över sträckan
Östersund - Gällivare |
|
Linjen Östersund - Ulriksfors,
115,3 km. |
|
Linjen Ulriksfors - Volgsjön,
121 km. |
|
Linjen Volgsjön - Storuman - Sorsele,
km. |
|
Linjen Sorsele - Arvidsjaur - Jokkmokk,
263 km. |
|
Linjen Jokkmokk -Gällivare,
100,2 km. |
|
|
|
Tjänstetidtabell,
1932, (working time-table)
Tåg 3422 Östersund - Hoting |
|
Tjänstetidtabell,
1932, (working time-table)
Tåg 3422 Hoting - Storuman |
|
Tjänstetidtabell,
1932, (working time-table)
Tåg 3735 Sorsele - Storuman - Lycksele |
|
Tjänstetidtabell,
1932, (working time-table)
Tåg 2881 Gällivare - Porjus, 2882 Jokkmokk-Gällivare |
|
|
|
Nedläggningar |
Strömsunds station 1913, ändstation på den
5 kilometer långa bibanan Ulriksfors - Strömsund.
Stationen öppnades för begränsad trafik 1 december
1912. Allmän trafik startade 1 juli 1913. Persontrafiken
nedlagd sedan 23 maj 1982. Foto efter gammalt vykort. Samling
Rolf Sten
|
Linjen Östersund - Ulriksfors,
115,3 km. |
Vidstående
karta visar de alternativa förslag som diskuterades rörande
Inlandsbanans sträckning mellan Sveg - Brunflo - Ulriksfors.
Vi Du se en större karta? Klicka i bilden!
Under åren 1908 - 1912
anvisade riksdagen pengar till byggandet av Norra Inlandsbanans
första etapp, Östersund - Ulriksfors. I detta ingick
bibanor mellan Jämtlands Sikås och Hammerdal samt
Ulrikfors till Strömsund.
Banbygget startade hösten 1907 och fortgick utan större
störningar. Alla skärningar grävdes ut för
hand.
Till de större jobben hörde ett antal
broar vilka till skillnad mot övriga broar längs Inlandsbanan
byggdes för att klara ett högre axeltryck. " De
byggdes under den tid, då det ännu ansågs tänkbart,
att malm från de norrbottniska gruvfälten skulle komma
att transporteras på inlandsbanan till västkusthamn
och konstruerades därför för tung trafik eller
20 tons lokomotivaxeltryck, under det att övriga broar på
inlandsbanan äro beräknade för endast 18 tons
axeltryck".
Bron över Indalsälven var den största
av broarna, byggd i ett fackverksspann på 62,7 m.
Bro över Faxälvens gren 4. Foto från
SJ:s 75-års historik 1906-1931.
Över Faxälven byggdes fyra broar över älvens
olika grenar den ena bron hade 5,5 och de övriga tre grenarna
överbyggdes med 8 fackverksspann på en sammanlagd
längd av 200 m.
Över Hårkan byggdes en bro med tre spann á
41,4 m.
SJ:s 75-års historik från1931
beskriver banans framdragning enligt följande: "Sedan
banan lämnat Östersunds bangård i dess norra
ände, följer den Storsjöns strand omkring 3 km
och går sedan vidare norrut förbi Granbol där
den gör en skarp sväng åt öster ned mot
Indalsälven, vilken korsas i närheten av Litsnäset.
Strax därefter går banan över Långan och
följer sedan Indalsälvens norra strand förbi Lits
kyrka till Hårkan, som korsas vid dess utlopp i Litsjön.
Här gör banan åter en skarp krök för
att med huvudsakligen nordlig riktning längs Hårkans
dalgång framgå väster om Häggenås
kyrka och genom byn Norderåsen till Munkflohögen,
där den böjer av mot nordväst och går förbi
Raftsjön och byarna Sikås, Gisselås och Hallviken
till Ströms vattudal vid dess södra ände, benämnd
Russfjärden.
Längs östra stranden av denna sjö
går linjen vidare till Faxälvens i flera grenar delade
utlopp ur sjön samt når, efter det älven korsats,
fram till Ulriksfors.
Härifrån är en bibana framdragen
längs Russfjärdens norra strand till den betydande
orten Strömsund, som av terrängskäl icke kunnat
direkt beröras av huvudlinjen. Ursprungligen hade den utstakade
linjen en östligare sträckning mellan Raftsjön
och Gisselås, löpande förbi norra änden
av Hammerdalssjön, vilken i enlighet med av riksdagen lämnat
direktiv borde beröras liksom de större sjösystemen
i övrigt längs inlandsbanan. Emellertid fann man -vid
närmare undersökningar av djupförhållandena
i Hammerdalssjön, att det i alla händelser skulle erfordras
ett långt stickspår för att nå hamnplats
med tillräckligt vattendjup. Järnvägens huvudlinje
drogs därför fram i den betydligt kortare sträckningen
förbi Sikås och en bibana anlades i stället mellan
Sikås och Mo by i Hammerdal".
Arbetsledningen ute på inspektion. Året är
1912 och platsen troligen Häggenås. Andre man ifrån
höger är arbetschefen, majoren Ad. Nordberg. Han var
arbetschef för bygget av Östersund - Ulriksfors - Volgsjön.
Foto: Sveriges Järnvägsmuseum. |
Övre bilden: Lokstallet i Ulriksfors omkring 1915
Nedre bilden: Kolbrygga i Ulriksfors för lossning av stenkol
i lokomotivens tendrar
Tekniska data
Huvudspåret byggdes med en minsta kurvradie på 400
meter och ingen lutning byggdes större än 12 .
Rälsen som lades in var begagnad och vägde
27,5 kg/meter.
På bibanorna var minsta kurvradien 300
meter och lutningarna tilläts vara 20 .
Banans höjd över havet i Östersund
är 296 m och i Ulriksfors 290 m.
Den högsta punkten, 452 m, ligger strax norr om Munkflohögen
och den lägsta, 254 m, alldeles vid övergången
av Hårkan.
Huvudbanans längd är 115,3 km.
Bibanan Jämtlands Sikås - Hammerdal 9,0 km.
Ulriksfors - Strömsund 5,0 km.
Litnäsets håll- och lastplats 1920. Foto: Stig nyberg
Förutom utvidgning av Östersunds
station anlades 10 stationer, 3 håll-, last- och mötesplatser,
1 håll- och mötesplats, 1 mötesplats samt 3 hållplatser.
Noteras bör att hållplatsen Klösta
bekostades av ortens innevånare.
Banans trafikplatser betjänar de olika
orterna:
- Husås och Lit genom Lits station.
- Häggenås, Storhögen och Olsta genom Häggenås
station.
- Norderåsen och Munkflohögen genom stationerna med
samma namn.
- Sikås och Gåxsjö genom Jämtlands Sikås
station.
- Hammerdal genom stationen med samma namn.
- Hallviken genom stationen med samma namn.
- Stamsele genom Ulriksfors station.
Strömsund och bygderna längs Ströms
vattudal av Strömsunds station, där även hamnspår
anlades som förmedlar järnvägstrafiken med sjötrafiken
på Strömsvattnet.
Öppnas för trafik
Efterhand som banan blev färdig öppnades den för
allmän trafik:
- Östersund - Häggenås 10 oktober 1911.
- Häggenås - Ulriksfors 1 december 1912
- Bibanan Ulriksfors - Strömsund öppnades för
begränsad trafik 1 december 1912.
Allmän trafik startade
1 juli 1913.
- Bibanan Jämtlands Sikås - Hammerdal öppnades
för allmän trafik 1 december 1912.
Munkflohöges station 1920. Foto efter gammalt colorerat
vykort.
Det sammanlagda anslags beloppet
för banbygget, inklusive rullande materiel, uppgick till
10 900 000 kr.
Vid kostnadssammanställningen konstaterade man att de totala
kostnaderna uppgick till 9 452 000 kr. Alltså hade bygget
blivit 1 450 000 kronor billigare än beräknat!
Hammerdals station 1913, ändstation på den
9 kilometer långa bibanan Jämtlands Sikås -
Hammerdal. Stationen öppnades för allmän trafik
1 december 1912. Persontrafiken var periodvis nedlagd 28 maj
1932 - 21 maj 1937 samt 1 september 1939 - 30 november 1943.
Persontrafiken lades definitivt ned 1 november 1957. Godstrafiken
lades ned 1 juli 1983. De 8 sista kilometrarna av bibanan revs
1985.
Bilden nedan visar Hammerdals lokstall med vidbyggt vattentorn
1913. |
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
Returtåg till Inlandsbanan "innehåll" |
© Rolf Sten
inlb_norra.html senast uppdaterad 2004-04-28
|