Åter till SJ förteckningen?
Klicka i bilden ovanStatsbanan Sveg - Hede
(The state railway Sveg - Hede)
Av Rolf Sten
Innehållsförteckning Statsbanan Sveg - Hede
Svegs station 9 november 1924. Invigningståget på den nya statsbanan Sveg - Hede står berett att starta premiärfärden. De båda ångloken, av typen SJ littera J, håller på att ta upp trycket i ångpannorna, något som den svarta röken från ångloken skvallrar om. Det främre loket är SJ J 1342.
Det är kallt ute och ångvärmen är påslagen i vagnarna vilket syns på ångan längs passagerarvagnarna.
Foto: KAGC00410, Järnvägsmuseet. Större bild? Klicka i bilden!Snabbfakta Statsbanan Sveg - Hede
1 juli 1911 begärde landshövdingen i Jämtlands län att järnvägsstyrelsen skulle undersöka sträckningen för en järnväg mellan Sveg och Hede kyrkoby. De intresserade kommunerna skulle bidra ekonomiskt med 4800 kronor.
Undersökningen genomfördes och till 1912-års riksdag föreslogs att man förutom anläggande av statsbanan mellan Sveg och Brunflo också skulle bygga en sidobana från Sveg till Hede. Detta vann riksdagens gillande, banan skulle byggas.
1917 hade en stor del av linjesträckningen fastställts och bygget började under ledning av arbetschefen Ad. Nordberg.Bilden nedan visar ett "stakarlag" som är ute för utstakning av linjesträckningen för den nya järnvägen Sveg - Hede. Bilden tagen omkring 1917. Foto: KDAF00309, Järnvägsmuseet.
Bilden nedan visar den nybyggda bron över Vemån. Foto: Teknisk, ekonomisk redogörelse Statsbanan Sveg-Hede.
Man började att bygga från Sveg och hade planerat byggnadstiden till fyra år men bland annat på grund av första världskriget kom det att dröja ända till 1924 innan banan var färdigbyggd.
Vid banbyggnaden kunde man till stor del använda befintliga vägar. Där det inte fanns vägar var man tvungna att nyanlägga, sammanlagt 25 kilometer nya vägar byggdes.
Efterhand som banan färdigställdes mot Hede kunde den användas för provisorisk godstrafik. Sveg - Vemån 1921 och Vemån - Hede 1923 .
Banan öppnades för allmän trafik den 9 november 1924 och man kunde konstatera att anläggningen av banan mellan Sveg och Hede hade kostat 5 600 000 kronor.
Nedanstående bild visar Hede station. Foto: Teknisk - ekonomisk redogörelse Statsbanan Sveg-Hede.Banan utgick från Svegs station och följde med huvudsakligen nordlig riktning Vemåns dalgång förbi Håberget till till Vemdalens by. Härifrån gick den rätt i väster, tangerade Vikarsjön vid Hedeviken samt nådde sin ändpunkt vid Hede kyrkby i närheten av Linåns utlopp Ljusne älv.
För anläggningen gällde mycket enkla tekniska bestämmelser med en största tillåten stigning på rak bana av 25 ‰ och minsta krökningsradie av 300 m på fri bana
I verkligheten kom ingen stigning att överstiga 22 ‰. Banans höjd över havet var i Sveg 358 meter och i Hede 410 meter. Banans högsta punkt, 447 meter, låg ungefär mitt emellan trafikplatserna Vemdalen och Hedeviken.
Järnvägens längd var 72,2 km.
Från Hedevikens trafikplats anlades även ett 665 meter långt spår till Vikarsjön.Rälsen till banan var begagnad och kom från andra statsbanor där man hade bytt till kraftigare räls. Rälsvikten var 27,5 och 24,8 kg/meter. Det kan nämnas att 24,8 kg:s rälsen kom från före detta Mora - Vänerns Järnväg.
Nedanstående bild visar stationsstugan vid Överberg. Foto: Teknisk - ekonomisk redogörelse Statsbanan Sveg-Hede.
Efter linjen anlades 1 station, 5 håll-, last- och mötesplatser samt 1 mötesplats.
De större orterna betjänades via de större trafikplatserna enligt följande: byarna Glissjöberg, Linsell, Ransjö och Glöte av Glissjöbergs håll-, last- och mötesplats, Håberget, Hån och Vallen av Håbergets håll-, last- och mötesplats, Vemdalen av håll-, last- och mötesplatsen med samma namn, bygderna kring Vikarsjön av Hedevikens håll-, last- och mötesplats. Och slutligen, Hede, Långå, Tännäs, Ljusnedal och Funäsdalen betjänades av Hede station.
Stationshusen Glissjö, Håberget, Vemdalen (vidstående bild) och Hedeviken var utförda efter samma mall.
Vidstående bild visar stationshuset med tillhörande byggnader i Vemdalen 1924.Huset i bakgrunden var/är privatägt. Enligt uppgift från Bengt Forsberg, som idag äger huset, byggdes det av hans morfar, banvakten Emil Jönsson (1889-1959). Han fick cirka 1920 tillstånd, av disponenten vid skogsbolaget Bergvik, att bygga ett privat bostadshus på marken intill järnvägsstationen och han fick även friköpa marken. Banvaktens hustru, Svea Jönsson (född Hedin), hade ansvar för den ursprungliga, manuella järnvägsbommen över landsvägen, strax väster om stationen. Foto: Teknisk - ekonomisk redogörelse Statsbanan Sveg-Hede.
Den sista platsvakten vid Vemdalen var Signe Tjärnås och hennes man Konrad Tjärnås var den sista banvakten. Vidstående bild är från ett reportage i tidningen Signalen 1964.
Trafiken på järnvägen upphörde 30 januari 1966. Stationshuset och tillhörande mark inklusive magasinsbyggnad och mindre ladugårdshus köptes efter budgivning av Bollnäs Alpina Klubb.
Nedanstående bild från Vemdalen station är tagen i slutet av 1920-talet och visar frän Sveg ankommande persontåg 3588 med ångloket SJ L 795 som dragkraft. Den lilla byggnaden till vänster om stationshuset är bekvämlighetsinrättningen, toalett för män och kvinnor.
Foto: KBEA01190, Järnvägsmuseet.
Åren 1934 - 1965 gick det under vintersportsäsongen gick det direkta sovvagnar Göteborg, Mjölby, Stockholm - Hede.
Åren 1954 - 1956 gick motorvagnståget "Härjedalingen" mellan Stockholm och Hede under veckosluten på sommar- och vintersäsongerna.
Hede station omkring 1935. Dagens tåg har ankommit till Hede, vagnarna på högra spåret. Ångloket har varit ner till vändskivan och blivit vänt. På bilden är loket på väg via det vänstra spåret att åter koppla till tågsättet för att sedan återvända med tåget till Sveg. Hitåt i bild är i riktning mot Sveg. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.Nedläggning
För SJ var banan under alla är olönsam och diskussionerna om trafikens nedläggning återkom med jämna mellanrum för att slutligen bli verklighet.
Från 1 februari 1966 lades all officiell trafik ned. under en tid efter nedläggningen användes en del av banan som militärt övningsmål. Efter en tid revs sträckan Glissjöberg - Hede medan den 18 kilometer långa bandelen Sveg - Glissjöberg kom att ligga kvar ett antal år eftersom det förekom enstaka godstransporter.
I dag är fysiskt alla spår från Hedebanan borta även om spåren i naturen på sina håll skvallrar om att det en gång har funnits en järnväg här.
Hede 30 januari 1966. Sista persontåget görs klart för avgång mot Sveg. SJ-loket S1 1923 svarar för dragkraften. Foto: Erik Sjöholm.
Nedanstående tidtabell är från 1930 och visar vilka resandetåg som gick.
Nästa sida
Returtåg till Statens Järnvägar" innehåll"
© Rolf Sten
sveg-hede_main.html senast uppdaterad 2021-08-07
