Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan |
BKJ, Bånghammar
- Klotens Järnväg
Av Rolf
Sten |
|
Snabbfakta BKJ, Bånghammar
- Klotens Järnväg
(2009-01-17) |
Bånghammar, station på Frövi - Ludvika Järnväg, öppnad för trafik 8
oktober 1873. På bilden pågår arbetet med att ansluta Bånghammar - Klotens
Järnväg. Bilden är tagen någon gång under åren 1875 - 1877. Foto: Nybergska
samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
Stationshuset i Bånghammar omkring 1912. Spåret till höger är mot Kloten.
Jämför med föregående bild. Foto efter gammalt vykort.
Klotens station omkring år 1900. Stationshuset inrymde även
kontoret för Klotens AB. Till vänster i
bild är i riktning mot Bånghammar. Foto: Foto: Nybergska
samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
Utfarten från Kloten med sidospåret till hyttan i Kloten, omkring 1910.
Foto: A Blomkvist i Grängesberg.
Delförstoring av ovanstående bild. Utfarten från Kloten med sidospåret
till hyttan i Kloten, omkring 1910. Foto: A Blomkvist i Grängesberg .
Den 11 december 1874 fick C F Liljevalch j:or koncession på
en 22 kilometer lång normalspårig Järnväg
mellan Bånghammar på Frövi
- Ludvika Järnväg, FLJ och industrianläggningarna
i Kloten, Klotenverken.
Under ledning av Gustaf M Dahlström byggdes banan
under åren 1874 - 1876. Kostnaden uppgick till 850 000.
Banan
öppnades för provisorisk godstrafik 25 december 1875
och 20 september 1877 öppnades banan för allmän
gods- och persontrafik.
Den första rälsen på banan
hade en vikt mellan 17 - 30 kg per meter
För banans trafikering hade man tecknat
avtal med FLJ, senare även TGOJ.
För ånglokens drift och underhåll byggdes i Bånghammar, omkring 1876, ett
så kallat parallellstall med en 5 meters vändskiva framför. Stallet revs vid
banans nedläggning 1934.
I Kloten byggdes vid samma tid ett så kallat rundstall med förenat
vattentorn. Två platser samt en 5 meters vändskiva framför.
Trafiken på banan bestod till allra största
del av godstrafik. Persontrafiken verkar ha varit mycket liten
och sporadisk. Enligt tidtabellen från 1914 gick ett persontågspar
endast helgfria lördagar
1899 förstatligades Klotenverken och med dem
även järnvägen. Både industrianläggningarna
och järnvägen förvaltades av Domänverket.
FLJ fick fortsatt förtroende att sköta trafikeringen.
1910 lades masugnen i Kloten ned.
1 maj 1934 lades all trafik ned, järnvägen och
spåren revs upp. Det verkar dock som att spåret Bånghammar
- Kölsjön låg kvar till 1937.
Lok FLJ 17 står klart för avgång med blandat tåg från Kloten omkring
1900.Foto: A Blomkvist i Grängesberg.
Lok FLJ 13 avgår med tåg från Kloten. Året är cirka 1930. Foto: A
Blomkvist i Grängesberg.
Delförstoring av föregående bild. Lok FLJ 13 avgår med tåg från Kloten.
Året är cirka 1930. Foto: A Blomkvist i Grängesberg.
Järnvägen hade två ånglok byggda 1873.
Båda loken övertogs av Frövi - Ludvika Järnväg
1878 där dom fick nummer 11 och 12. På bilden, som
är tagen omkring 1900, syns det första BKJ-loket. Här i skepnad
som FLJ nummer 11. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
Lokstallet i Kloten fotograferat i september 2007. Foto: Rolf Sten.
Källor: Svenska Järnvägsföreningens
Minnesskrift 1876-1926.
Svensk Järnvägsstatistik. Järnvägsdata 1999.
Christer Fredriksson, Sveriges Lokstationer,Sveriges Järnvägsmuseum
|
Returtåg till Historiskt och
sidan "normalspåriga järnvägar" |
© Rolf Sten
bkj.html senast uppdaterad
2009-01-17
|