Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

BKB, Blekinge Kustbanor Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

BKB, Blekinge Kustbanor
Det fanns stora effektivitets- och rationaliseringsvinster att hämta om alla smalspårsbanorna mellan Kristianstad och Karlskrona kunde samlas under en förvaltning. Mellersta Blekinge Järnvägsaktiebolag, MBlJ hade ju 1902 förvärvat Västra Blekinge Järnvägar, VBlJ, och nu vändes blickarna mot den bandel som "saknades", Sölvesborg - Kristianstads Järnväg (SCJ).
   1905 lämnade MBlJ ett bud på SCJ. Budet var på 1 675 000 kronor och efter betänketid accepterades budet. 24 november skedde det formella köpet av SCJ. Tillträdesdatumet bestämdes till 1 januari 1906.
   Inför det här köpet hade MBlJ bestämt sig för att bolaget skulle få ett mer passande namn.
Efter vederbörligt tillstånd infördes från den 1 januari 1906, bolagets nya namn, Blekinge Kustbanor, BKB.

Ovanstående ritning visar järnvägarnas inbördes förhållande i Karlskrona. Grön linje = BKB. Röd linje = Karlskrona - Växjö Järnväg.

Flera bibanor
Förlängning av linjen Sandbäck - Holje
För att komma i förbindelse med Olofströms station, på järnvägen Sölvesborgs - Olofströms - Älmhults Järnväg (SOEJ), begärde man 1906 koncession för att göra en förlängning av bibanan Sandbäck - Holje. Man avsåg att bygga vidare 1, 8 kilometer från Holje till Olofströms. Banbyggnaden blev klar 1909 och den 1,8 kilometer långa bandelen öppnades för allmän trafik 1 oktober samma år.

Olofström station år 1946. Loket på bilden är SJ C4t 4009 (före detta MBlJ nummer 23 "HOBY"). Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

"Listerbanan"
I Mjällby socken bildades 1911 en kommitté som hade till mål att få en järnväg byggd ut till det så kallade Listerlandet.
   Man vände sig till BKB och bad om deras medverkan. Inom BKB fanns ett visst intresse för denna fråga och än mer intresserade blev man när både Mjällby kommun och Sölvesborgs stad beslutade att bidra med pengar.

Lister - Mjällby station omkring 1924. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.
   
    Ett antal medlemmar i BKB styrelse sökte koncession för en bana med samma spårvidd som BKB, 1067 mm, från Sölvesborgs Tivoli till Listerhuvud, 8 kilometer. Kostnaden var beräknad till 170 000 kronor.
   Koncessionen beviljades och 1912 beslöt bolagets styrelse att bygga bibanan. 10 januari 1914 var banan färdig och öppnades för allmän trafik.
    1915 beslöt man att förlänga bibanan ytterligare 3,3 kilometer, från Listerhuvud till Hällviks fiskeläge. Koncession söktes och beviljades. 4 maj 1917 togs förlängningen i bruk och öppnades för allmän trafik.
1920 beslöt man att förlänga bibanan med ytterligare 4,9 kilometer. Den här gången avsåg utbyggnaden ett spår från Hällviks fiskeläge till Hörviken. Koncession söktes och beviljades. Banbygget började hösten 1920 och den 14 februari 1922 öppnades bandelen för allmän trafik.

Hällevik station på "Listerbanan". Året är 1947. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Förbättringsarbeten
Från sekelskiftet och framåt företogs en mängd förbättringsarbeten av BKB. Stationshus och bostadshus för personalen nybyggdes respektive utökades. Bangårdarna har förlängdes, bland annat bangården i Kristianstad genomgick en stor ombyggnad under åren 1914-1917. Samtliga broar byggdes om eller förstärktes. Rälsen byttes till 25 kilos räls i hela huvudspåret .
Tågens största hastighet höjdes efterhand. 1907 höjdes farten till 40 på hela sträckan mellan Kristianstad och Karlskrona. 1915 höjdes den till 60 på sträckan Karlskrona - Karlshamn och 1925 blev denna hastighet även tillåten mellan Karlshamn och Kristianstad.

Bilden ovan visar BKB ånglok nummer 20 levererat 1920 från Henschel. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.
   Sedan BKB bildats 1906 märktes all rullande materiel från de olika banorna SCJ, VBlJ och MBlJ om med den nya bansignaturen BKB.
   Lokparken moderniserades efterhand. Bland annat infördes överhettning på ett flertal lok. Den alltjämt ökande trafiken krävde kraftigare lok. Detta löstes med nyanskaffningar och ombyggnad av äldre lok. 1907 anskaffades de första två tenderloken. De hade axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 3 drivande axlar samt en 2-axlig tender. De var tillverkade av Nydqvist & Holm, NOHAB, i Trollhättan och numrerades vid BKB som nummer 8 och 9.
    1915 levererades ytterligare två tenderlok. Den här gången från Helsingborgs Mekaniska Verkstad. Även dessa lok hade axelföljden 1C-2. De numrerades som nummer 10 och 11. 1917 levererade ytterligare två lok från samma tillverkare. de fick numren 12 och 13.
   1920 levererades de sista ångloken till BKB. Det var två stycken tenderlok tillverkade av Henschel i Tyskland. De hade axelföljden 1D-2 och numrerades 28 och 29 (se bilden ovan).
   Sedan Bredåkra - Tingsryds Järnväg inköpts av BKB och dess lok ommärkts till BKB-lok uppgick BKB:s ånglokspark som mest till 29 stycken ånglok.

1926 förvärvade BKB Bredåkra - Tingsryds Järnväg, BTJ, varefter denna bana inkorporerades i BKB.
Därmed uppgick längden på hela BKB järnvägsnät till 252 kilometer

Förstatligad
1 juli 1942 förstatligades Blekinge Kustbanor och kom att helt uppgå i Statens Järnvägar.

BKB har just blivit förstatligad och all rullande material har ännu inte hunnit märkas om med SJ-märkning. På bilden är det BKB ånglok nummer 12 vars gamla märkning har tagits bort. Loket kommer snart att märkas som SJ L3t 4016. Bilden är från Sölvesborg och året är 1943. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Breddning till normalspår 1435 mm
I början av 1950-talet beslutades att större delen av BKB skulle byggas om till normalspår, 1435 mm.
Normalspåret på sträckan Kristianstad - Sölvesborg, 29 kilometer togs i bruk 31 augusti 1954.
Normalspåret på sträckan Sölvesborg - Karlshamn C, 31 kilometer, togs i drift 1 september 1954. Samtidigt togs treskensspår, 1067 + 1435 mm, i bruk på sträckan Sölvesborg - Lister Mjällby.
Normalspåret på Sträckan Karlshamn C - Gullberna, 66 kilometer togs i drift 31 augusti 1957. Godsspåren till Ronneby hamn och Kallinge järnverk hade också byggts om och togs i drift samtidigt.
I Karlshamn togs samtidigt den nya stationen Karlshamn C i bruk (norr om stadens centrum) Den gamla stationen döptes om till Karlshamn V och treskensspår anlades mellan de båda stationerna.
På sträckan mellan Bredåkra och Ronneby gjordes ombyggnaden som treskensspår. Detta för att tågen på före detta Bredåkra - Tingsryds Järnväg (ej ombyggda. Fortfarande spårvidd 1067 mm) även i fortsättningen skulle kunna gå fram till Ronneby.

Karlshamn C 1955. Breddningen av BKB till normalspår är färdig mellan Kristianstad och Karlshamn. Till vänster ett normalspårigt tåg, draget av SJ J1395, har anlänt från Kristianstad. Passagerarna som ska fortsätta mot Karlskrona får här byta till det tåg som står till höger om plattformen. Det är ett smalspårigt tåg draget av SJ S2t 4028 (före detta KVBJ nr 16) som kommer att svara för den fortsatta färden mot Karlskrona.
När den sista delen av BKB hade breddats, 31 augusti 1957, öppnades en ny station för persontrafiken i Karlshamn, norr om centrum. Den "nya" stationen fick överta namnet Karlshamn C. Den ursprungliga stationen fick i fortsättningen heta Karlshamn V och kom i fortsättningen att bli station för godstrafiken. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.


Ronneby lokstall 1957. Smalspårsepoken börjar gå mot sitt slut. Huvudlinjen Kristianstad - Karlskrona är breddad till normalspår. Kvar av BKB:s smalspår är det nu bara linjen Bredåkra - Tingsryd och vidare mot Växjö. De smalspåriga ångloken kommer att ha jobb i ytterligare några år. Från vänster SJ S3t 4053 (före detta HBJ nummer 7), SJ W4t 4006 (före detta VBlJ nummer 19), SJ Gt 4049 samt SJ S7t 4034 (före detta KVBJ nummer 20). Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Trafik
1 juli 1970 blev sträckan Karlskrona - Kristianstad klassad som länsjärnväg för att 1988 överföras till stomnätet.
Sedan 7 januari 1992 bedrivs persontrafik i länstrafikens regi, den så kallade "Kustpilen". Den består av moderna motorvagnståg som går sträckan Karlskrona - Kristianstad - Malmö.
Godstrafiken bedrivs i SJ-gods regi.

Trafiknedläggningar

Ronneby - Ronnebyredd
1937 lades persontrafiken ned efter att ha varit liten sedan 15 september 1931.

Sandbäck - Olofström
1 januari 1951 lades all trafik ned på denna sträcka

Lister Mjällby - Hörviken
1september 1954 lades godstrafiken ned på denna sträcka

Sölvesborg - Tivoli - Lister Mjällby - Hörviken
1 oktober 1956 lades persontrafiken ned på denna sträcka.

Tingsryd - Konga
30 maj 1965 lades persontrafiken ned på denna sträcka .

Konga - Bredåkra
30 maj 1965 lades all trafik ned på denna sträcka

Tingsryd - Konga
14 april 1969 lades godstrafiken ned på denna sträcka.

Tivoli - Lister Mjällby
1 juli 1970 lades godstrafiken ned på denna sträcka.

Ronneby - Ronnebyhamn
1 juli 1982 lades godstrafiken ned på denna sträcka.

Kallinge - Kallinge Järnverk
1986 lades trafiken ned på denna sträcka.

Lokal persontrafik
Den lokala persontrafiken lades ned på sträckan Karlskrona - Karlshamn C 31 maj 1970 och på sträckan Karlshamn C - Kristianstad 28 maj 1972.

Rivning av bandelar
1969 revs spåren upp på sträckan Tingsryd - Konga.
1973 revs sträckan Tivoli - Lister Mjällby.
1986 revs sträckorna Ronneby - Ronnebyhamn och Kallinge - Kallinge Järnverk.
Sträckorna Konga - Bredåkra, Sandbäck - Olofström samt Lister - Mjällby - Hörviken är också rivna men årtalet för rivningen är inte känt.

Mer om BKB
Dagens Blekinge kustbana kan du läsa om på Järnväg.net

Källor: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från1926, Svensk järnvägsstatistik samt järnvägsdata.

 

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till BKB "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
bkb_fakta.html senast uppdaterad 2006-12-19