Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan |
BTJ, Bredåkra - Tingsryds
Järnväg
Av Rolf
Sten |
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
BTJ, Bredåkra - Tingsryds
Järnväg
1871 gjorde ingenjören
A Sjögren en undersökning och en kostnadsberäkning
för en järnväg mellan Växjö och Ronneby
redd. Tillräckligt intresse för byggande av en järnväg
fanns inte utan frågan kom att bli vilande till 1885 då
förslaget åter aktualiserades. Det lyckades inte den
här gången heller då intresset för aktieteckning
inte var tillräckligt.
I början av 1890-talet väcktes åter frågan
av revisionssekreteraren A Lilienberg. 7 januari 1891 kallade
han till ett möte där han talade för en järnväg
från Bredåkra station vid Mellersta
Blekinge Järnväg, MBlJ, till Tingsryd.
Vid mötet utsågs en interimsstyrelse
som skulle jobba för att få järnvägen till
stånd. Ett flertal alternativa sträckningar diskuterades.
Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnadskåren C Schmidt
gjorde upp ritningar och kostnadsförslag för de olika
alternativen. Till exempel var linjen Bredåkra - Hallen
- Örmo - Tingsryd kostnadsberäknad till 864 000 kronor.
Intilliggande bild visar BTJ förste styrelseordförande,
häradshövdingen A A Lilienberg.
12 januari 1893 söktes koncession för sträckan
Bredåkra - Hallen - Öljehult - Tingsryd.
Koncessionen
beviljades 6 oktober 1893 och den 27 april 1894 konstituerades
Bredåkra - Tingsryd Järnvägsaktiebolag (BTJ)
Den första styrelsen bestod av A Lilienberg (styrelsens
första ordförande) Ronneby, J G Ohlsson, Backaryd,
J Magnusson, Öljehult, Aug. Johansson, Djuramåla samt
G Wrede, Djupadal.
Nu blev även Konga kommun intresserade och erbjöd sig
teckna aktier under förutsättning att järnvägen
drogs genom kommunen. Detta bifölls av bolaget och den ändrade
linjesträckningen godkändes 18 januari 1895.
December 1894 tecknades avtal med C A Borgström. För
280 000 kronor skulle han svara för byggandet av järnvägen.
I detta pris ingick inte husbyggnaderna, räls och rullande
materiel.
Bilden
visar BTJ förste trafikchef, E von Otter.
15 september 1896 öppnades järnvägen för
allmän trafik. Järnvägens spårvidd var 1067
mm och längden 40,6 kilometer. Rälsvikten var 17,2
kilo per meter och den största tillåtna hastigheten
var satt till 40 km/tim.
Avtal tecknades med MBlJ om att BTJ tåg skulle få
använda MBlJ spår mellan Bredåkra och Ronneby.
Man tecknade även avtal med Växjö Tingsryd Järnvägsaktiebolag
om genomgående tåg Växjö - Ronneby.
De första två ångloken inköptes
1895. Dessa var tanklok med axelföljden C (tre drivande
axlar) och var tillverkade av Nydqvist & Holm i Trollhättan.
Loken fick inventarienumren 1 och 2 och som vanligt på
den här tiden fick de namn, "LILIENBERG" respektive
"TINGSRYD".
1900 köptes ytterligare ett ånglok.
den här gången var det ett tanklok med axelföljden
2B (2 löpaxlar och två drivande axlar) tillverkat
av Kristinehamns Mekaniska Werkstad. Loket numrerades som nummer
3 men fick inget namn.
1917 köptes ytterligare ett tanklok. Den
här gången ett begagnat från Blekinge Kustbanor
(BKB). Det var BKB nummer 17 (MBlJ 17), tillverkat av Kristinehamns
Mekaniska Werkstad 1886 som vid BTJ numrerades som nummer 4.
1920 anskaffades det sista nya loket till BTJ.
Även nu blev det ett tanklok, axelföljd 1C1 och tillverkat
av Henschel.
Vid BTJ invigning 1896 bestod vagnparken av tre tvåaxliga
personvagnar samt en personboggivagn. Vidare fanns 1 kombinerad
tvåaxlig postvagn samt 44 tvåaxliga godsvagnar.
Ovanstående bild kommer från Svenska
Järnvägsföreningens historik 1926. Den visar tågmöte
i Konga. Det vänstra tåget är på väg
mot Ronneby och det högra till Tingsryd.
Den nya järnvägen beskrevs så
här av Svensk Järnvägsstatistik:
Linien Bredåkra - Tingsryd, tillhörande Bredåkra
-Tingsryds jernvägsaktiebolag och utgående från
Bredåkra station vid Mellersta Blekings jernväg, framgår
derifrån i nordvestlig hufvudriktning till Tingsryds by
i Tingsås socken, Konga härad af
Kronobergs län. Uti den
samtidigt med koncessionens beviljande och bolagsordningens fastställande
den 6 Oktober 1893 godkända planen for denna anläggning
medgafs viss ändring den 18 januari 1895, sedan förut
vilkoren for koncessionen i viss del ändrats den 16 November
1894.
Den färdiga anläggningen öppnades den 15 September
för trafik vid stationerna Bredåkra, Ettebro (6 kilometer),
Backaryd (13 km.), Hallabro (19 km.), Räfsmåla (26
km.), Konga (30 km.), Hensmåla (35 km.) och Tingsryd (41
km.; alla afstånden räknade från Bredåkra).
Ovanstående bild kommer från Svenska
Järnvägsföreningens historik 1926. Den visar Backaryds
station. Tåget på bilden är på väg
mot Tingsryd.
1926 såldes järnvägen till
Blekinge Kustbanor (BKB) och kom
därefter att helt inkorporeras i detta bolag. Vad hände sedan? Se BKB.
I Svenska Järnvägsföreningens Minnesskrift från
1926, avsnittet om BKB beskrivs järnvägens sträckning och dess omgivningar
med dessa ord (Description of the line and its surrorundings):
Bredåkra - Tingsryd järnväg, 41 km.
Järnvägen trafikerar f. n. med sina tåg Blekinge kustbanors linje mellan
Ronneby och Bredåkra (se Blekinge kustbanor).
Från Bredåkra viker banan av åt nordväst och framgår genom en
bördig dalgång mellan Bredåkrafälten och Skurup samt över bäcken vid
Möllenäs fram till Ettebro station. Från denna station går banan mellan
lövklädda åsar och utefter Bäckasjön och Bäckasjögölen till Backaryds
station, belägen i ett större, vackert samhälle med betydande stenindustri.
Trakten är rik på vackra småsjöar. Därefter går järnvägen i kargare natur
genom Vierydsåns dalgång fram till Hallabro station och därifrån till
Vermanshults hållplats. I närheten ligga betydande stenbrott, i vilka brytes
en särdeles vacker granit för slipning i finare stenarbeten. Barrskogen tar
nu helt vid, Tattamåla hållplats passeras och man är inne i Småland, där
Ronnebyån följes fram till Konga station. Vid Konga bedrives den största
industriella verksamheten utefter banan, och Konga pappersmassefabriks
produkter av kemisk trämassa, sulfitsprit m.m. ha vidsträckt avsättning.
Norr om Konga går banan åt väster till Hensmåla station, vackert belägen vid
St. Hensjön. Längs sjön Tiken fortsätter linjen slutligen till Tingsryds
station, föreningsstation med Växjö - Tingsryd järnväg och ägd av Bredåkra -
Tingsryd järnväg. Tingsryds municipalsamhälle är en livlig handelsplats. På
andra sidan sjön Tiken ligger Tingsryds luftkurort med badhotell, vackert
beläget i barrskog. Sommartid finnas regelbundna ångbåtsförbindelser över
sjön till kurorten från stationsparken.
Ovanstående bild kommer från Svenska Järnvägsföreningens
historik 1926. Den visar Tingsryds station. Föreningsstation
med Växjö - Tingsryds Järnväg, VTJ. Åt
höger i bild gick järnvägen mot Bredåkra
och åt vänster mot Växjö.
Källor:
Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift
från 1926, Svensk järnvägsstatistik samt järnvägsdata.
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
Returtåg till BTJ innehållsförteckning |
© Rolf Sten
btj_fakta.html senast uppdaterad
2005-10-28
|