Return tp previous page
Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan

Karlshamn - Vislanda Järnväg
Vislanda - Bolmens Järnväg
Karlshamn - Vislanda - Bolmens Järnväg

Av Rolf Sten

Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

 
I Svenska Järnvägsföreningens Minnesskrift från 1926, avsnittet om BKB beskrivs järnvägens sträckning och dess omgivningar med dessa ord (Description of the line and its surrorundings):
 

Karlshamn- Vislanda- Bolmens järnväg, 129 km.
Från Karlshamn, föreningsstation med Blekinge kustbanor, slingrar sig järnvägen genom Asarumsdalen, korsande Mieån på två broar, till Svängsta station, seden den genom en tunnel sökt sig ingång i Mörrumsåns av branta klipphöjder omgivna ådal. Järnvägen följer denna dalgång på en längd av omkr. 17 km. förbi Hemsjö och Hovmansbygds stationer upp till Smålandsgränsen vid Bjällernäs, där Fridafors station blivit anlagd och där Mörrumsån med forsar och sel samt kantad av lövskogsklädda jökelåsar och stup framgår. Ån korsas å tre broar. Den blekingska natur, som på hela sträckan mellan Karlshamn och Bjällernäs gör sig gällande, torde sakna sitt motstycke inom södra Sverige.

Ulfö station year 1930
Ulfö station 1930. Loket är KWJ nummer 6. Bortåt i bild är i riktning mot Vislanda. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Två km. norr om Ryds station genombryter järnvägen de s. k. Hönshylte skansar på ett smalt näs mellan två sjöar och genom en typisk smålandsbygd framgår linjen till Ålshults station, belägen vid södra ändan av sjön Åsnen, kransad av lövskogar och ängar. Banan har nu kommit in i Värend, och på en sträcka av 20 km. går den utefter sjön Åsnens strand. I närheten av Ulvö station övergår den på en svängbro en av sjöns större vikar och når fram till Torne station. Här antager landet ett helt annat skaplynne vid övergången mellan kuperat skogsland och en jämn, av åkerfält bestående bygd. Vid Grimslövs station vidtager en ödslig, sidländ och mossuppfylld skogstrakt, sträckande sig upp till Vislanda, föreningsstation med södra stambanan och municipalsamhälle.
   Ungefär mitt emellan Asarum och Svängsta öppnades år 1914 en fullständig station vid Gungvala, vartill den sädesproducerande bygden jämte befintliga stenhuggerier föranledde. Ett särskilt beaktansvärt framåtskridande kan Svängsta station uppvisa, där vid tiden för järnvägens anläggning endast tre mindre backstugor funnos, men omkring vilket ett helt industrisamhälle under årens lopp uppvuxit. Här invid Mörrumsån anlades på 1880talet av direktören H. Hammarlund Halda urfabrik, vilken från en ringa början sedermera omdanats för tillverkning av taxametrar och skrivmaskiner. Även bör omnämnas den i närheten, vid Marieberg belägna, numera för sin betydande verksamhet på olika områden kända Wahlqvistska klädesfabriken. Den rika tillgången på lättarbetad granit har också här uppammat en ej oväsentlig stenindustri, vars produkter per järnväg befordras till Karlshamn för utskeppning. I dalen härstädes har ett större antal bostäder och villor blivit uppförda. Allt detta giver åt platsen en livaktighet, som nu kommer järnvägen till godo.
   Tre km. norr om Svängsta, där Mörrumsån bildar ett mindre fall, utlades 1878 ett sidospår för lastning av skogsprodukter. Sedan en yllefabrik, benämnd Karlshamns yllefabrik, där uppförts, tog platsen ett sådant uppsving, att fullständig station där sedan upprättades med namnet Åkeholm.
   Mörrumsån, vilken på sin väg upp till småländska höglandet på skilda platser bildar forsar och mindre fall, har invid Hemsjö station åt numera Sydsvenska kraftaktiebolaget lämnat ett rikt fält för detta bolags verksamhet. De kraftstationer, som där anlagts, varigenom en mängd verk inom Blekinge och annorstädes erhålla energi och belysning, utgöra främsta punkten i detta lilla samhälle.
     Invid Bjällernäs, 5 km. norr om Hofmansbygd, öppnades år 1892 stationen Fridafors, intill vilken Fridafors fabriksaktiebolag med användande av Mörrumsåns vattenkraft uppfört ett större fabrikskomplex för sina tillverkningar av papp och trämassa. Ett betydligt antal arbetare har där sin utkomst, och den mängd bostäder, som här uppförts, vittnar om det nya samhällets raska utveckling.
    Främst i utveckling bland samtliga stationer mellan Karlshamn och Vislanda har utan jämförelse Ryds station nått. Där vid järnvägens öppnande endast en bondgård och några mindre stugor hade sin plats, utbreder sig nu ett helt municipalsamhälle, bestående av moderna villor och andra byggnader, omgivna av trädgårdar och planteringar. Den år 1898 här invid den s. k. Havsbältan, en utvidgning av Mörrumsån, anlagda badinrättningen har huvudsakligast bidragit till samhällets framåtskridande.

Ryd station year 1940
Ryd station på 1940-talet. Bortåt i bild är i riktning mot Vislanda. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Norraryds station är föreningsstation med Hönshylte - Kvarnamåla järnväg, och vid Hulviks hållplats har anlagts en träullsfabrik, vars tillverkning utgör en god inkomstkälla för järnvägen.
    Såsom helhet betraktad utgör bandelen Karlshamn - Vislanda en synnerligt intressant farväg, framför allt emedan den går genom mycket vackra, nästan skärgårdsliknande landskap. Sjön Åsnen är Smålands största och vackraste sjö. Flera märkliga sjöar finnas i densamma, såsom Sirkön och Bergön. Runt omkring sjön ligga minnesrika och sevärda platser. Urshults socken är en av Smålands, kanske Sveriges minnesrikaste trakter.

Från Vislanda går banan genom en vägport under stambanan genom småskogsbygd upp till Mörhult. Vid Spånhult, där domprosten i Göteborg Per Wieselgren föddes, har järnvägsbolaget till hans minne låtit resa en 4 m. hög bautasten. Därefter passeras en mindre mosse, som utgör högsta punkten å hela järnvägssträckningen mellan Karlshamn och Bolmen. Skogsbygden fortsätter tills synkretsen vidgas och Ryssbybygden med dess gods och herresäten framträder. Ånyo följa skogstrakter och mossar, och slutligen möter den av höjder omgivna Lagaådalen, utför vars östra höjdsträckning järnvägen diagonalt nedgår för att över en i två spann a 24 m. ledande järnbro övergå den mellan branta strandbäddar här stilla framflytande Lagaån.

Tutaryd station year 1910
Tutaryd station 1910. Bortåt i bild är i riktning mot Bolmen. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Här är en uråldrig bygd, varom de talrika gravkullarna invid kungsvägen söderut tälja, samt medelpunkten för det gamla Finnveden. Det var en livsfråga för Ljungby samhälle med sina tre årliga stora marknader att genom en modern kommunikationsled bliva satt i närmare förbindelse med yttervärlden. Sedermera har sådan erhållits även genom Skåne - Smålands järnväg, som här korsar den gamla banan. Industriernas antal uppgår numera till omkring ett tjugutal. Köpmän i alla branscher, hantverkare och yrkesidkare av alla slag, ha här nedslagit sina bopålar, och platsen har redan iklätt sig en stads hela prägel. Här är egentligen gränsen mellan skogsbygd och ljunghedar, eller såsom de här kallas ryar, och vilka till stor del utfylla mellanrummet till sjön Bolmen, vid vilken järnvägens slutstation, Bolmen, är belägen, föreningsstation med Halmstad - Bolmens järnväg.
   Direkta vagnar framföras mellan Karlshamn och Halmstad.

Källor: Svenska Järnvägsföreningens 50-års skrift från1926, Svensk järnvägsstatistik samt järnvägsdata.

Till sidans början. To page top
 
Previous page Föregående sida   Nästa sida Next page

  Return to KWJ, ViBJ, KVBJ table of content
  Returtåg till KWJ, ViBJ, KVBJ "innehållsförteckning"

© Rolf Sten
kvbj_beskrivning.html senast uppdaterad 2011-11-30