334     Stockholm Saltsjöbanan - Saltsjöbaden

Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
† nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status

Km Trafikplatser mm Möh Kända förändringar mm
0 Slussen (Slu) 2 stn 1936-12-22, †G ~1960, <1971 Stockholm Saltsjöbanan
(Ssb); småbana Stockholms hamnspår; PS
0,3 Stockholm Stadsgården > 2 stn 1893-12-23, infogad i Sockholm Saltsjöbanan stn
1936-12-22; sign Stg; ansl WSB; småbana Stockholms
hamn
0,6 Stadsgården (Stg) ssp; ansl Stockholms hamnspår (till Stockholm S via
Norra Hammarbyhamnen); omlagd till nuvarande läge
1975-03-10; infogad i Slussen stn
Stadsgården tunnel 638 m 1893-12
bro 155 m, över Folkungagatan
1,1 Tegelviken stn 1893-07-02, †1893-09-22; ersattes av Fåfängan
1,5 Fåfängan (Få) hp 1895-01, †1906-04
bro över tunnelspår Stadsgården-Hammarbyhamnen
2,0 Hammarbykanalen klaffbro 40 m 1921-11-20
2,3 Henriksdal (Hd, Hed/Hda) 12 stn 1894-04-01, T hlp 1942, GU 1992-05,
T hp 1994-01-01; PS
Henriksdal tunnel 337 m 1893
bro 143 m, över Värmdöleden
3,0 Dockan (Dk) lp 1938, †1965; oljelager
3,3 Sickla (Sk, Sik) 16 hp 1894-04-01; <1898-05-15 Sickla djurgård; PH
3,6 Nacka växel (Nvx) ts 1983 (I utbruten ur Nacka stn), åter infogad 1998;
grenpunkt dubbelspår
3,8 Nacka (Nk, Nka/Nak) 9 hp 1894-04-01, hlp 1898-05-15, stn ~1910, T hlp 1942,
I hlp 1983 (Nacka växel utbruten), GU 1992-05, T hp 1993-
06-13,I stn 1998 (Nacka växel infogad) <1898-05-15 Sickla; PS
4,9 Saltsjö-Järla (Sjl/Sajl) 20 stn 1894-04-01, stn ~1910, T hlp 1942, I hlp 1983 (Järla
växel utbruten), GU 1992-05, T hp 1993-06-13, I stn 1998
(Järla växel infogad); PS
5,1 Järla växel (Jvx) ts 1983 (utbruten ur Saltsjö-Järna stn), I åter infogad 1998
5,6 Lillängen (Lä, Llä) hp 1937-09-06; PH
6,4 Storängens växel (Svvx) ts 1983 (utbruten ur Storängen stn), I åter infogad 1998;
grenpunkt dubbelspår
6,6 Storängen (Sä, Stä/Säng) 18 hp 1904-07-01, stn 1905, T hlp ~1950, T hp 1980t,
I hlp 1983 (Storängens växel utbruten), I stn 1998 (växeln
åter infogad); PS
7,9 Saltsjö-Duvnäs (Sadn/Sdn) 6 stn 1893-07-02, T hlp 1942, I hlp 1983 (Duvnäs växel
utbruten), GU 1992-05, T hp 1994-09-26, I Duvnäs växel
infogad 1998; <1895-10-01 Dufnäs (Dn); PS
8,0 Duvnäs växel (Dvx) ts 1983 (utbruten ur Saltsjö-Duvnäs stn), I infogad i Saltsjö-
Duvnäs stn 1998
10 Drevinge grp ~1893, BI 1900; namnet ej officiellt fastlagt; bispår till
Snöroms grusgrop
10,3 Östervik (Öv, Ösv) 11 hp 1902-05-15; PH
11,2 Lännerstasund hp 1894-06-09, †1902-05-15; fd Lennersta
11,6 Fisksätra (Fs/Fsä) 10 hp 1904-07; PH
13,0 Igelboda (Igb) 9 stn 1913-08-18, †G 1944-02-01; ansl Igelboda-Solsidan; PS
14,0 Neglinge (Ng, Neg) 3 stn 1893-07-23, GU 1992-05, †G 1994-01-01; hamnspår;
PS
14,8 Ringvägen (Rv, Rvä) 4 hp 1893-07-02; PH

Km Trafikplatser mm Möh Kända förändringar mm
15,6 Saltsjöbaden (Sbn) 3 stn 1893-07-02, †1947-12-07; flyttad
15,8 Saltsjöbaden (Sbn) 3 stn 1947-12-07, GU 1992-05, †G 1994-01-01; PS
+0,3 Dalaröbryggan (Döb) 2 hp 1893-07-02; †1947; hamnspår; vid bispår inom
Saltsjöbaden stn
Delsträcka Igelboda-Solsidan
13,0 Igelboda 9 se ovan
13,7 Tippen (Tip) hp 1970; PH
14,4 Tattby (Tb, Tab) 23 stn 1913-08-18, T hp 1944-02-01; PH
Erstavik tunnel 131 m 1913
15,1 Erstaviksbadet (Eb/Evb) (säsong)hp ~1945, †1999-02-01
15,8 Solsidan (Sl, Sln) 13 stn 1913-08-18, T hp 1944-02-01; PH

Stockholm-Saltsjöns järnväg (SSnJ)
Kombinationen tomtexploatering, badhotell och badbana förekom på flera håll i det förra sekelskiftets Sverige men Saltsjöbaden var det mest storslagna exemplet. Finansmannen K.A. Wallenberg var den starke mannen bakom projektet och även huvudägare i järnvägsbolaget. Järnvägen som byggdes blev landets dyraste per kilometer på grund av den brutna terrängen och svårigheter med indragningen i Stockholm. Fritidshusen kompletterades snart med åretruntbostäder och järnvägen blev en förortsbana för pendlare och fick även godstrafik när industrier uppstod i Nacka. SSnJ tillhörde pionjärerna i flera avseenden (höga plattformar, eldrift, fjärrstyrning), men den rullande materielen blev till slut överårig och banans existens var hotad. En stark opinion bidrog till att den räddades efter kommunaliseringen
koncession
1891-06-12 Stadsgården-Saltsjöbaden
1912-06-21 Igelboda-Solsidan
1936-05-08 Stadsgården-Slussen
längd Totalt 19 km
ägare
1968-09-14 sålde Järnvägs AB Stockholm-Saltsjön banan till Saltsjöbadens köping (avtalsdatum)
1969-01-01 Trafik AB Saltsjöfart, dotterbolag till SL. Beslut 1973-09-03 att banan skulle upprustas
1980-01-01 AB Storstockholms Lokaltrafiks järnvägar. SSnJ sammanslogs med Stockholm-Roslagens järnvägar, men bolagen
hade gemensam administration redan från 1975-01-01
förvaltningsort Stockholm
trafikförändringar
1893-07-02 *Tegelviken-Dalaröbryggan,
14 km, allmän trafik
1893-12-23 *Stockholm Stadsgården-Tegel-
viken, 1 km, allmän trafik, tunneln genom Katarinaberget klar
1913-08-18 *Igelboda-Solsidan, 3 km, allmän trafik
1936-12-22 *Stockholm Saltsjöbanan-Stockholm Stadsgården, 0,5 km, persontrafik
1944-02-01 †Igelboda-Solsidan, 3 km, godstrafik
1947-12-07 †Saltsjöbaden-Dalaröbryggan,
0,5 km, persontrafik
s1960t †samma sträcka, godstrafik
1992-05 †Stadsgården-Saltsjöbaden, 16 km godstrafik de facto (formellt 1994-09-26, avslagen framställan redan 1974)
trafik
a) 1972-01-17-1974-03-31 godstrafik genom SJ
b) 1992-01-01-1998-01-26 utfördes tågdriften av SL Tåg AB
c) Fr.o.m. 1998-01-07 (formellt 1998-01-01) utförs tågdriften av SL Tunnelbanan AB
d) Behovsgodståg långt före godstrafikens nedläggning
trafikuppehåll
1976-07-13-08-08 all trafik på grund av anpassning till ombyggda T-banevagnar
1980-03-01-04-27 Neglinge-Saltsjöbaden på grund av ställverksbrand
omläggning 1947-12-04 flyttades slutstationen i Saltsjöbaden 150 m österut efter spåret till Dalaröbryggan
elektrifiering 1350 V, byte till 1500 V före 1970, till 750 V 1976-08-09, till 900 V efter 1980
1913-05-23 Stockholm Stadsgården-Saltsjö-
baden, 16 km
1914-08-10 [Igelboda]-Solsidan, 3 km
dubbelspår
1913 Storängen-Saltsjö Duvnäs, 2 km
1936 Nacka-Saltsjö-Järla, 1 km
fjärrblockering Neglinge
1938-09-05 (Stockholm Saltsjöbaden)-(Neglinge), Sveriges första fjb-sträcka och automatiska helbommar, ursprungligen på prov
1952 (Neglinge)-Saltsjöbaden
1967 Neglinge stn
1969-12 Stockholm Saltsjöbanan stn
1980-02-29 fjb slogs ut efter brand i Neglinge
1980-03-02 trafik enligt specialregler
1980-03-11 provisorisk fjb återupprättad (definitiv 1981-11-01)
anmärkning
a) Viss rullande materiel var ursprungligen märkt JSS, JärnvägsAB Stockholm-Saltsjön
b) Sträckan Saltsjö-Järla-Storängen, 1 km, terrasserades 1946 för dubbelspår och kontaktledningsstolpar restes. Den spårlades dock aldrig och stolparna revs på 1970-talet
c) Efter 1967 infördes SJ:s stationssignaturer i vagnlasttrafiken, vid övergången till datoriserad vagnövervakning
d) Efter 1970 ommärktes banans lokomotorer med materielsignaturen Saltsjöbanan. Efter 1980 har enstaka fordon märkts Storstockholms Lokaltrafiks järnvägar
litteratur
Lars-Henrik Larsson, ”När trävagnar blev T-vagnar”, Tåg 1/1983
Alf Bökman, ”Saltsjöbanan”, ÖSJ-bladet 2/1984
Tom Hedlund & Ulrika Palme, Kring Saltsjöbanan, 1987
Stockholm-Saltsjön 1892-1992, 1992
Kenneth Landgren, Saltsjöbanan, 1993 (SJK 58)