|
Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!
Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
† nedlagd
I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status |
|
Sign |
Driftplatsens namn |
Sida |
Km |
Höjd |
Från |
Notering |
|
|
|
|
|
|
|
| Av |
Alvesta |
h |
436,500 |
145
|
1863-10-01 |
stn; ansl Kust till kustbanan; hamnspår; FS |
|
Alfvesta |
|
|
144
| |
|
| Av |
Alfvestad |
|
|
|
| |
| |
Alvesta
omformarstation |
|
438,000 |
147 |
1933 |
ssp, BI 1938; <1934 Benestads omformarstation |
| Bld |
Blädinge |
v |
443,000 |
155
|
~1915 |
hlp, stn 1916, hlp 1959, T lp 1970-05-31,
†1990-01-08, BI ~1992 |
| Bld |
Blädinge |
|
443,600 |
153 |
1992-05-23 |
ts; IS |
| Bdg |
Boda
grusgrop |
|
446,000 |
156 |
1924 |
grp, BI 1929 |
| |
Oby
grusgrop |
|
|
|
1920 |
grp, BI 1930 |
| |
bro |
|
449,700 |
|
| bro 4 m, över KVBJ, BI 1970-05-31; dsp |
| Vs |
Vislanda |
v |
450,400 |
160
|
1863-10-01 |
stn, †P 1970-05-31; ansl KVBJ; ramp 1435>1067; GS |
| Ws |
Wislanda |
|
|
|
|
|
|
Wieslanda |
|
|
|
| |
| Hähg |
Hästhagen |
|
+0,5 |
|
1941 |
lp infogad i Vislanda stn ~1960 |
| Jd |
Julsryd |
|
456,200 |
188 |
1918 |
lp, †1926, BI 1928 |
| Era |
Eneryda |
v |
461,800 |
159
|
1914-01-01 |
stn, †P 1970-05-31, †1987-10-01; IS |
| Lt |
Liatorp |
v |
468,200 |
161
|
1862-12-01 |
stn, hlp 1960, T lp 1970-05-31, †1982-07-01, BI 1991-09-23 |
| Diö |
Diö |
v |
472,600 |
143
|
1882-11-01 |
lp, hlp 1887, stn 1915, †P 1970-05-31, †1975-06-01; IS |
| Mkn |
Möckeln |
v |
480,500 |
138
|
1868 |
hlp, stn 1916-01-01, hlp 1960, T lp 1970-05-31, †1990-01-08, BI 1990-08-28 |
| Eh,Äh |
Älmhult |
v |
483,500 |
142
|
1862-08-01 |
stn; ansl CHJ, SOEJ; FS |
| Eh |
Elmhult |
|
|
142
| |
|
Södra stambanan (SSB)
Nydefinierade SSB utökades 1990 med Östra stambanan och statsbanan
Järna–Nyköping–Åby.
Inte minst tack vare ett skickligt lobbyarbete från landshövding Troil i Malmö påbörjades SSB och fick sin första delsträcka öppnad samtidigt med Västra stambanans, även om utbyggnaden skedde i långsammare takt.
Flera tidigare undersökningar i enskild regi hade utpekat Lagadalen som lämpligaste sträckning för en järnväg till Skåne, men bland annat för att det visat sig kostsamt att från söder ansluta till Vättern vid Jönköping utan att uppge kravet på maximal lutning 10 ‰ valdes en östligare linje norrut från Finjasjön.
Banan kom därmed närmare mittlinjen genom Sydsverige. Som den undvek alla befintliga städer mellan Lund och Jönköping gav den upphov till en rad betydande stationssamhällen.
De besvärligaste anläggningsarbetena fanns på båda sidor av Jönköping. SSB förvaltades relativt självständigt tills den färdigställdes 1864, och den rullande materielen hade då en egen nummerserie.
Några av de sydligaste stationshusen vittnar ännu om denna självständighet. Sedan Östra stambanan öppnats i sin helhet 1874 gick den genomgående trafiken Stockholm–Skåne i huvudsak den vägen och linjen Falköping–Nässjö miste sin stambanekaraktär. Vissa nattåg har dock gått den ”gamla” vägen och en del godståg gör det ännu av kapacitetsskäl.
SSB var först i landet med ett stycke dubbelspårsdrift men dubbelspåret på sträckan Nässjö–Malmö fullbordades relativt sent.
På 1990-talet anpassades banan för snabbtågstrafik.
Längd Ursprungligen totalt 382 km, idag totalt 594 km.
Trafikförändringar
1856-12-02 *Malmö–Lund, 16 km, allmän trafik.
1857-12-23 *Lund–Örtofta, 10 km, allmän trafik.
1858-10-04 *Örtofta–Höör, 28 km, allmän trafik.
1859-07-18 *Höör–Sösdala, 14 km, allmän trafik.
1860-12-01 *Sösdala–Hässleholm, 15 km, allmän trafik.
1862-08-01 *Hässleholm–Älmhult, 51 km, allmän trafik.
1862-11-08 *Falköping–Mullsjö, 38 km, allmän trafik.
1862-12-01 *Älmhult–Liatorp, 16 km, allmän trafik.
1863-09-01 *Liatorp–Alvesta, 32 km, allmän trafik.
1863-12-01 *Mullsjö–Jönköping, 32 km, allmän trafik.
1864-06-01 *Alvesta–Lammhult, 31 km, allmän trafik.
1864-10-01 *Lammhult–Sandsjö, 39 km, allmän trafik.
1864-12-01 *Sandsjö–Jönköping, 59 km, allmän trafik.
1970-05-31 †Älmhult–Alvesta, 47 km, lokal persontrafik.
1971-05-23 †Falköping–Nässjö, 113 km, lokal persontrafik i huvudsak.
1975-06-01 †Hässleholm–Älmhult, 51 km, lokal persontrafik.
1976-08-01 †Alvesta–Nässjö, 87 km, lokal persontrafik.
1979-06-11 †Eslöv–Hässleholm, 50 km, lokal persontrafik i huvudsak.
1995-06-12 *Norrköping C–Mjölby, 79 km, lokal persontrafik (Östgötatrafiken).
1995-08-14 *Mjölby–Tranås, 37 km, lokal persontrafik (Östgötatrafiken).
1996-01-08 *Tranås–Nässjö, 52 km, lokal persontrafik (Jönköpings Länstrafik).
Trafik
a) 1991-08-19 startades en ”fjärrpendel” (Norrköping)–Nyköping–Stockholm (tåguppehåll också i Vagnhärad) genom samarbete mellan SJ och kommunerna Nyköping och Trosa.
b) Godstrafiken i Nyköping sköttes 1991-06-10–1997-12-31 av TGOJ varefter den nedlades.
Omläggning
a) 1993-05-20 togs en planskild, dubbelspårig anslutning till WSB i bruk i Järna. Linjen omlagd ~5 km på grund av byggarbeten för Grödingebanan.
b) 1995 fick banan vid ombyggnad av Katrineholm C en ny och flackare ingång söderifrån.
c) 1996-12-08 öppnades ett triangelspår i Katrineholm för direkt gång mot Västra stambanan västerut (första tåg 1997-01-03).
Elektrifiering
1932-11-16 Mullsjö–Forserum, 53 km.
1932-12-16 [Falköping]–[Mullsjö], 38 km, och [Forserum]–Nässjö, 17 km.
1933-04-04 Malmö–Eslöv, 34 km.
1933-07-23 [Nässjö]–Alvesta, 87 km.
1933-09-02 [Eslöv]–Hässleholm, 50 km.
1933-10-01 [Hässleholm[–[Alvesta], 98 km.
Dubbelspår
1900-10-01 Malmö C–Lund, 16 km. I Lund infogades LTJ:s ingångsspår. Två spår Arlöv–Malmö C sedan 1886.
1901-10-01 Lund–Eslöv, 18 km.
1904-05-01 Eslöv–Höör, 20 km.
1904-10-01 Höör–Hässleholm, 29 km.
1920-09-15 Nässjö–Grimstorp, 10 km.
1921-10-01 Grimstorp–Sandsjö, 6 km.
1923-08-13 Bodafors (Sandsjö)–Sävsjö, 12 km.
1942-12-16 Hässleholm–Ballingslöv, 9 km.
1952-06-15 Alvesta–Blädinge, 7 km.
1952-09-29 Blädinge–Vislanda, 7 km.
1953-06-10 Moheda–Alvesta, 12 km och Sävsjö–Stockaryd, 11 km.
1953-12-01 Lidnäs–Moheda, 7 km, och
Stockaryd–Rörvik, 9 km.
1954-10-01 Lammhult–Lidnäs, 12 km.
1954-10-11 Rörvik–Lammhult, 8 km.
1955-06-10 Ballingslöv–Hästveda, 10 km.
1955-08-15 Hästveda–Osby, 11 km.
1955-10-17 Vislanda–Eneryda, 12 km.
1956-09-01 Eneryda–Diö, 11 km.
1957-05-15 Osby–Killeberg, 12 km.
1957-10-01 Diö–Älmhult, 11 km.
1957-12-02 Älmhult–Killeberg, 9 km
trespår 1922 Malmö godsbangård–Arlöv,
2 km, godstågsspår parallellt med dubbelspåret.
Linjeblockering manuell
1900-10-01 Arlöv–Malmö.
1905-04-06 Stångby–Arlöv.
Linjeblockering automatisk
1925-06-05 Arlöv–Malmö (fr.o.m. 1981-02-04 räknat till Malmö C stn).
1935-05-15 Lund–Arlöv och Arlöv–Malmö gbg (från 1981-02-04 räknat till Malmö gbg).
1945-06-10 Hässleholm–Lund (sista kvarvarande sträcka med dvärgsignaler på högerspår, ersatt av ny anläggning 1981).
1949 Ballingslöv–Hässleholm (sista nyanlagda sträcka med dvärgsignaler på högerspår, ersatt av ny anläggning 1960).
1959 Alvesta–Eneryda.
1960 Eneryda–Ballingslöv och Lidnäs–Alvesta.
1960-05-29 Lammhult–Lidnäs.
1961-09-01 Nässjö–Stockaryd.
1961-09-29 Stockaryd–Lammhult.
Fjärrblockering
1940 Rocksjön fp, lokal fjärrstyrning; Jönköping.
1976-03-01 (Falköping)–(Bankeryd); Göteborg.
1976-03-25 Bankeryd–(Jönköping); Göteborg.
1976-05-30 (Jönköping)–(Nässjö); Göteborg.
1979-06-11 (Arlöv)–(Lund C)–(Eslöv), dsp; Malmö.
1981-02-04 Arlöv stn, lokal fjärrstyrning; Malmö C.
1981-06-29 (Hässleholm)–(Höör)–(Eslöv), dsp; Malmö.
1981-11-30 Höör stn; Malmö.
1985-09-30 (Hässleholm)–(Älmhult), dsp; Malmö.
1986-09-29 Jönköping stn; Göteborg.
1987-10-05 (Älmhult)–(Alvesta), dsp; Malmö.
1988-07-07 Älmhult stn; Malmö.
1992-05-24 Simonstorp–[Åby], dsp; Norrköping.
1992-06-17 Strångsjö–[Simonstorp], dsp; Norrköping.
1992-08-18 (Katrineholm)–[Strångsjö], västra spåret; Norrköping.
1992-08-20 (Katrineholm)–[Strångsjö], östra spåret; Norrköping.
1993-02-22 Eslöv stn, delvis och tidvis; Malmö.
1993-02-28 (Norrköping)–Fiskeby, dsp; Norrköping.
1993-06-13 [Fiskeby]–(Linköping), dsp; Norrköping.
1993-09-01 Linköping stn, tidvis; Norrköping.
1994-01-10 (Linköping)–(Mjölby), dsp; Norrköping.
1995-04-10 Eslöv stn, helt; Malmö.
1995-06-09 (Alvesta)–(Nässjö); dsp, Malmö.
1995-06-12 Linköping stn och Norrköping stn, helt; Norrköping
1996-01-29 (Mjölby)–(Boxholm, delvis)–(Nässjö), dsp; Malmö
1996-03-30 Boxholm stn, helt; Malmö
1996-10-01 Katrineholm stn, tidvis; Stockholm
1997-05-08 Lund C stn; Malmö
1998-10-01 Katrineholm stn, helt; Stockholm
2002-09-23 Mjölby stn; Norrköping
2004-04-05 Hässleholm stn, tidvis; Malmö
ATC
1981-06-29 (Arlöv)–(Lund)–(Eslöv).
1981-10-12 Lammhult–(Alvesta)
1981-11-09 (Eslöv)–(Höör)–(Hässleholm).
1981-12-14 (Nässjö)–[Lammhult] och (Alvesta)–(Hässleholm).
1982-05-03 Höör stn
1983-02-07 Eslöv stn.
1983-04-18 (Falköping)–(Jönköping).
1983-09-05 (Jönköping)–(Nässjö).
1984-02-13 Nässjö stn.
1984-03-14 Jönköping stn.
1984-06-28 Hässleholm stn.
1984-07-11 Falköping stn.
1984-11-05 Alvesta stn.
1985-03-18 Lund stn.
1985-11-25 Arlöv stn.
1996-11-25 Malmö C stn.
1998-11-25 Malmö gbg.
Nollpunkt
Stockholm C för Katrineholm–Malmö C, via Falköping för Falköping–Bankeryd och via Nässjö för Bankeryd–Nässjö. |
|
| |
| Källor och referenser |
Svenska Järnvägsklubben, SJK. Järnvägsdata 2009.
Allan Sigward Lundin, Från Prins August till Skåningen, 1956.
Då och nu i Nässjöbygden, 1978.
Nässjö, knutpunkt på höglandet, 1988 (SJK 44).
Sven-Eric Nilsson, ”Södra stambanans väg till Osby”, Osby hembygdsförenings årsbok 1993–1998.
Josef Rydén (red.), Järnvägar. Då och nu i Nässjöbygden, 1994.
Gunnar Sandin, Kring Lund C, 1999.
– ”Järnvägen i Höör 150 år”, Skånska Järnvägar 3/2008.
– & Anders Olsson, ”Stad är vid stad fast knuten med järnband”, 2006.
Järnvägshistoria i Hästveda, 2002.
Evert Cixthenson, Hässleholm … Järnvägshistoria fram till 1930-talet, 2002.
Bengt-Arne Bengtsson, Östra stambanan, 2007.
Ragnar Hellborg, Järnvägen i Eslöv, 2008. |
| Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920 |
| Statens Järnvägar 1856-1906, 1906 |
|