Kristianstad–Immelns järnväg (mer om KIJ)
Genom att den tämligen stora sjön Immeln med dess ångbåtstrafik berördes vidgades KIJ:s upptagningsområde.
Ägarkonstellationen dominerades som fallet ofta var av områdets kommuner, med Kristianstads stad i spetsen, men småägarna var många.
Bland godset märktes trävaror liksom granit från trakten av Glimåkra. Ekonomiskt sett var starten god men fortsättningen sämre. Styrelsen ville expandera sig ur svårigheterna och vinna genomfartstrafik genom anslutning till Södra stambanan, fast då krävdes större resurser än de egna och förlängningen kom till stånd först efter bolagets uppgång i Kristianstad–Hässleholms järnvägar.

Koncession
1884-03-21 Kristianstad–Sibbhult.
1884-10-16 Sibbhult–Glimåkra.
1904-09-09 Glimåkra–Älmhult, övertagen av CHJ.

Längd 40 km.

Förvaltningsort Kristianstad till 1886, sedan Glimåkra.

Trafikförändringar
1885-12-03 * Kristianstad–Immeln, 24 km, allmän trafik.
1886-05-18 * Immeln–Sibbhult, 9 km, provisorisk trafik.
1886-09-01 * Immeln–Glimåkra, 16 km, allmän trafik.

KIJ övertogs 1906-01-01 av CHJ (se nedan).

Kristianstad–Hässleholms järnväg/ar (mer om CHJ)
CHJ övertog 1906-01-01 Kristianstad–Åhus järnväg och Kristianstad–Immelns järnväg (för tidigare data se dessa). Då infördes namnets pluralform.

Som den första av sedermera sju Kristianstadsjärnvägar hade CHJ förmånen att tidigt etablera ett trafikunderlag och kunde med sina goda finanser investera i och så småningom överta sidobanor, där dock förlängningen av f.d. Kristianstad–Immelns järnväg blev en ekonomisk besvikelse och belastning medan Åhusbanan visade sig lönsam.
Konkurrensen med Östra Skånes järnvägar om bland annat trafiken på Malmö var tidvis hård men CHJ vann.
Typiskt nog har den först öppnade sträckan visat sig livskraftigast av Kristianstads alla banor.

Koncession
1864-02-12 plan fastställd.
1904-09-09 Glimåkra–Älmhult, övertagen från KIJ.

Längd Öppnat i egen regi 57 km, totalt 116 km.

Förvaltningsort Kristianstad.

Trafikförändringar
1865-07-29 *Hässleholm–Kristianstad, 30 km, allmän trafik
1909-05-27 *Glimåkra ”gamla”–Glimåkra ”nya”, 0,5 km, provisorisk trafik
1909-07-31 *Glimåkra–Älmhult, 27 km, allmän trafik
1962-11-01 †Kristianstad–Åhus, 17 km, persontrafik
1969-06-01 †Kristianstad–Glimåkra, 69 km, persontrafik och Glimåkra–Älmhult, 27 km, all
trafik (behovsgodståg 1956).
1978-07-01 †Hässleholm–Kristianstad, 30 km, lokal persontrafik, och Kristianstad–Glim-
åkra, 42 km, allmän godstrafik (behovsgodståg Rödaled–Glimåkra 1976).
~1995 †Kristianstad–Rödaled, 3 km, resttrafik.

Samband 1936-01-01 övertogs ÖSJ som dock drevs vidare som dotterbolag.

Trafik
a) Kristianstad–Karpalund, 4 km, trafikerades även av Gärds härads järnväg/ÖSJ
b) 1906–1940, 1942–1951 och 1955–1962 bedrevs säsongspersontrafik (badtåg) Åhushamn/Åhus–Villastationen/Åhusbaden, 1 km.

Trafikuppehåll
 Trafiken inställd Kristianstad–Åhus 2002-02-04–07-09 på grund av översvämning och underminerad banvall. Återupptagen i delvis justerad sträckning som utgör skyddsvall mot Helgasjön

Omläggning
 ~1950 anlades direkt ingångsspår till Kristianstad gbg från Hässleholm. Förr hade godstågen backats in från personbangården.

Förstatligad 1944-07-01

Elektrifiering 1955-06-10 [Hässleholm]–Kristianstad.

Linjeblockering 1957 Karpalund–Kristianstad, automatisk.

ATC
1984-06-28 Hässleholm stn.
1985-12-02 [Hässleholm]–(Kristianstad).

Upprivning
Älmhult–Glimåkra 1973–1974, Glimåkra–Arkelstorp 1979, Arkelstorp–Gårrö 1980, Gårrö–Ekestad 1991, Ekestad–Rödaled 1992, Rödaled–Kristianstad 1995.

Nollpunkt
Kristianstad för Kristianstad–Hässleholm, av SJ omkastat till Hässleholm, Kristianstad för Kristianstad–Älmhult, av SJ omkastat till Älmhult.

Anmärkning
a) Inför förstatligandet utdelade CHJ 10 % på aktierna 1943 och hela 16 % 1944
b) Ekestad–Gårrö, 2 km, användes 1976–1982 av SJ-skolan som utbildningsspår i bantjänst.

CHJ:s huvudlinje ingår från 1990 i Skånebanan.