Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!
Sign= Platsens signatur.
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel.
Namnet i rosa färg= Tidigare stavning.
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån. h= höger, v= vänster.
Km= Avstånd mellan platserna.
Höjd= över havet.
Från= Tagen i drift.
Notering=
A avförd som trafikplats
abo automatisk blockpost
avx arbetsväxel
bgd bangård
BI borttagen infrastruktur
blp blockpost
fp förgreningspunkt
G godstrafik
grp grusgrop
hlp håll- och lastplats
hp hållplats
hpr rälsbusshållplats
hp hållplats med sidospår
hst hållställe
I infrastrukturell
kb kombinerad bro
lmk längdmätnings-konnektion
lp lastplats
mtmp militär-mötesplats
P persontrafik
rbg rörlig bro
sipl signalplats
stn station
sto stopplats
T trafikal
ts teknisk station
U upphört
vt vattentag
väg väg med stopplikt
* (åter) öppnad
† nedlagd
I nutidskoder:
Första bokstaven
F fullständig trafik
G godstrafik
I ingen
P persontrafik
Andra bokstaven
H hållplats
L linjeplats
S station
Ö övrig status
|
Sign |
Driftplatsens namn |
Sida |
Km |
Höjd |
Från |
Notering |
|
|
|
|
|
|
|
E |
(Eslöv) |
h |
0,000
| 66
|
1858-10-04 |
stn; ansl SJ |
Fix |
Felix |
|
1,100 |
|
1967 |
ssp, U ~2000 |
Slt/Shl |
Skarhult |
h |
4,500
| 57
|
1901-10-01 |
stn, hlp 1954, hp 1964, PU 1981-05-30, †1983-04-01; < Kristineberg (C) |
|
Kristineberg |
|
4,500 |
57
|
1866-05-01 |
stn |
|
Christineberg |
|
|
|
|
|
Ötö |
Östra
Strö |
|
6,000 |
57 |
~1905 |
lp, hlp 1930t, lp, †~1948; fd Skarhults lastplats |
H/Hva |
Hurva |
v |
10,700
| 98
|
1866-05-01 |
stn, T hp 1973-06-18, I hlp 1973-06-18,
PU 1981-05-30, †1983-04-01 |
|
Hurfva |
|
|
|
|
|
|
Rövarkulan |
|
14,400 |
|
<1869 |
(säsong ) hp, †~1920 |
Ld/Löd |
Löberöd |
h |
15,700
| 131
|
1866-05-01 |
stn00, I hp 1971-05-24, T hp 1971-06-01, PU 1981-05-30, †1983-04-01 |
A/Asr |
Askeröd |
v |
21,400
| 122
|
1866-05-01 |
stn, †G 1973-06-18, PU 1981-05-30, †1983-04-01 |
Bh/Blö |
Brunslöv |
v |
25,200
| 121
|
1932-05-22 |
hp, PU 1981-05-30, †1983-04-01 |
B/Bjg |
Bjärsjölagård |
h |
28,500
| 125
|
1865-12-01 |
stn, †G 1973-06-18, I hp 1979-11-05,
PU 1981-05-30, †1983-04-01; ansl MSJ |
|
Bjersjölagård |
|
|
|
|
|
Ökh/Ökt |
Ö Kärrstorp |
v |
30,800
| 108
|
1920t |
hlp 1920t, lp 1920t, hlp 1932-05-22, hp, hlp 1949, T hp 1960-03-01, I hp 1960, PU 1981-05-30, †1983-04-01; sign Ökt;
fd Alestad, fd Alesta |
|
Alestad |
|
30,800 |
108 |
1908 |
lp |
|
Alesta |
|
|
|
|
|
W/Vlö |
Vollsjö |
h |
35,200
| 93
|
1865-12-01 |
stn, † G 1976-10-01, PU 1971-05-30, †1983-04-01 |
|
Wollsjö |
|
|
|
|
|
Ks/Krö |
Klasaröd |
h |
39,300
| 90
|
1914-05-01 |
stn, T hlp 1959-04-01, I hlp ~1960,
T hp 1975-06-01, PU 1981-05-30, †1983-04-01 |
(L/Lst |
Lövestad |
h |
44,000
| 84
|
1865-12-01 |
stn, † G 1975-06-01, I hp 1979-09-17,
PU 1981-05-30, †1983-04-01 |
|
Löfvestad |
|
|
|
|
|
Lh/Lvy |
Lövestadby |
|
45,100 |
|
1932-05-22 |
hp, † 1949-06-01 |
Hl |
Holma |
|
46,800 |
|
m1930t |
ssp, †s1930t; stenutlastning |
Äs/Äsp |
Äsperöd |
v |
49,300
| 81
|
1865-12-01 |
stn, I hp 1971-06-15, T hp 1971-09-01,
PU 1981-05-30, † 1983-04-01 |
|
Esperöd |
|
|
|
|
|
Try |
Tryde |
v |
53,400
| 63
|
1941-06-16 |
lp, † 1960; fd Everöd |
|
Everöd |
|
53,400 |
63 |
~1909 |
lp, |
Tyh |
Trydeholm |
h |
54,200
| 64
|
1932-05-22 |
hp, † 1969-09-01; <1941-06-16 Tryde |
T/Tli |
(Tomelilla) |
h |
56,500
|
66
|
1865-12-01 |
stn, † G 1990-01-08, *G 1991-08-30, † G 2004-06-13;
ansl YEJ, YBJ; stationen sedd från väster PS |
Delkarta utvisande de olika järnvägsbolagens bandelars inbördes förhållande i sydöstra Skåne. |
Ystad–Eslövs järnväg (YEJ) Mer finns att läsa
här!
Ystad med dess anor inom kontinenttrafiken hade hoppats att bli slutpunkt för Södra stambanan.
Sedan detta misslyckats eftersträvade man liksom flera övriga skånska städer att likväl nå den. Platsen för detta blev Eslöv, men banan dit från Ystad drogs i en nordöstlig båge för att finna lättare terräng och vidga trafikområdet.
Staden Ystad tecknade drygt hälften av aktierna. YEJ bidrog till uppodling, industrialisering och allmän utveckling i sitt omland vilket stärkte trafikinkomsterna, men konkurrensen från andra banor ökade successivt.
Först 1878 blev det aktieutdelning som ökade fram till sekelskiftet. Därefter försämrades ekonomin genom engagemang i nya och starkt olönsamma Ystadsbanor och sedan genom allmän konjunkturförsvagning och vägtrafikkonkurrens.
Som statsbana försvagades YEJ:s relativa ställning i och med att trafiken på Ystad försköts mot f.d. Malmö–Ystads järnväg.
När sträckan Eslöv–Tomelilla nedlades var upprustningsbehovet stort.
SJ:s koncentration av trafiken på Simrishamn via MYJ har gjort att delsträckan Ystad–Tomelilla överlevt, elektrifierats och nu har tätare persontrafik än någonsin tidigare.
Koncession 1863-10-02 plan fastställd.
Längd 76 km.
Spårvidd 1435 mm
Förvaltningsort Ystad.
Trafikförändringar
1865-12-01 *Ystad–Bjärsjölagård, 47 km, allmän trafik.
1866-05-01 *Bjärsjölagård–Eslöv, 29 km, persontrafik.
1866-05-11 *samma sträcka, allmän trafik.
1975-06-01 †Tomelilla–Eslöv, 57 km, godstrafik.
1981-05-30 †samma sträcka, persontrafik de facto (formellt 1983-04-01).
Samband
a) Ingick i Ystads järnvägar.
b) YEJ ombesörjde trafiken på Gärsnäs–S:t Olofs järnväg, Ystad–Brösarps järnväg, Ystad–Gärsnäs järnväg, Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs järnväg och 1901–1904 Ystad–Skivarps järnväg.
Trafik
a) Ystad–Ystads saltsjöbad, 2 km, trafikerades även av MYJ:s badtåg.
b) Genomgående persontrafik Ystad–Kristianstad övergick till sträckan Köpingebro–Gärsnäs–S:t Olof då Tomelilla–S:t Olof nedlades.
c) Sedan 1970-05-31 går trafiken Malmö–Simrishamn via Ystad–Tomelilla.
Förstatligad 1941-07-01.
Upprivning Eslöv–Tomelilla 1983–84, utom Eslöv–Felix industrier, 2 km, som nu är industrispår.
Nollpunkt Ystad för YEJ, Eslöv för SJ.
Anmärkning
a) Stationshuset i Ystad placerades på hamnsidan och vänder fortfarande huvudfasaden mot havet, med tanke på den kontinenttrafik som väntades under planeringen och bygget men inte kom till stånd förrän med Polenfärjorna.
b) SJ begärde redan 1967 tillstånd att lägga ned Tomelilla–Eslöv. Framställningen bifölls aldrig och förändringen kunde ske först i länstrafikregi.
c) Privatbanans ”h” i vissa trafikplatssignaturer stod för ”hållplats” enligt danskt mönster.
d) Sträckan Ystad–Tomelilla, 19 km, var 1988-07-01–2002-03-31 länsjärnväg.
litteratur Anders Olsson, ”Ystad–Eslövs järnväg”, Skånska Järnvägar 2/2008.
Sträckan Ystad–Tomelilla ingår i Ystadbanan. |
|
Källor och referenser |
- Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata
2009. |
- Jannesson, Åke, m.fl., SJK Arkeologfolder, SJK Resetjänst Viggbyholm |
- Lundberg, John, Sveriges och Norges Jernvägar och Stationer, Wahlström & Widstrand Stockholm 1979 |
- Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920 |
- Statens Järnvägar 1856-1906, 1906 |
|