|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
Beskrivning av järnvägen
och dess omgivningar.
Description of the railway and it´s surroundings.
I Svenska
Järnvägsföreningens minnesskrift beskrevs järnvägsdelarna
enligt följande:
Kristianstad—Hässleholms järnvägar, linjerna Kristianstad—Hässleholm, 30 km., Kristianstad—Åhushamn, 17 km., och Kristianstad—Älmhult, 67 km.
Kristianstad — Hässleholm, 30 km.
Från Kristianstad, föreningsstation med Östra Skånes järnvägar och Blekinge kustbanor, går järnvägslinjen genom slättbygd. Invid Hässleholm, föreningsstation med stambanan, Hälsingborg—Hässleholms och Hässleholm—Markaryd—Veinge järnvägar, har dock terrängen fått genomskäras på större djup för att vinna anslutning med Statens järnvägar. De enda konstarbeten av betydenhet, som finns,
är de tre broar, på vilka järnvägen går över Helgeå några km. väster om Kristianstad.
Statens Järnvägar, Hässleholms station om kring 1900. Föreningsstation med Kristianstad - Hässleholms Järnvägar. CHJ spår till
Kristianstad syns till vänster. Längre bort till vänster syns stationshuset. Bortåt i bild är i riktning mot Lund. Foto: KCAC17813, Järnvägsmuseet.
Den trakt som järnvägen genomlöper, är så gott som uteslutande jordbrukande. Av industriella anläggningar finns endast en sockerfabrik invid Karpalunds station samt ett kalkbruk vid Ignaberga station, där goda kalkstensförekomster bearbetas till gödningskalk, bränd kalk och byggnadssten.
Ett par km.
från järnvägslinjen finnas lämningar efter äldre tiders kalkbrytning i form av grottbildningar, vilkas egendomligheter är mycket sevärda.
Av de övriga stationerna tjänar Önnestad, Fridhem och Attarp huvudsakligen jordbrukets behov. Vid Vinslöv har efter banans tillkomst
uppvuxet ett samhälle, som f. n. har karaktären av municipalsamhälle. Vid
Önnestad finnes ett brännvinsbränneri.
Önnestad på linjen Kristianstad - Hässleholm. Tåget, på väg not Hässleholm, dras av lok CHJ nummer 5 och året är omkring 1910. Foto: KCAC06722, Järnvägsmuseet.
Kristianstad—Åhushamn, 17 km
Även denna järnväg går genom en slättbygd, delvis med mossmarker och med för järnvägen gynnsamma terrängförhållanden. En km. av järnvägen faller inom Kristianstads stad, där järnvägen löper parallellt med östra Skånes järnvägar längs en av stadens vackra planterade gator (V. Boulevarden), omgiven på den andra sidan av den natursköna Tivoliparken.
I stadens södra utkant är en godsbangård förlagd, och härefter följer järnvägen norra stranden av den av Helgeå genomflutna Hammarsjön. På en längre sträcka tjänar här järnvägsbanken som damm mot sjön för stora, under sjöns nivå belägna jordarealer.
Kristianstad - Hässleholms Järnvägar, CHJ. Hammar station på linjen Kristianstad - Åhus omkring 1910. Namnet ändrades till Hammarslund. Tåget är på väg till Kristianstad, hitåt i bild. Foto:
"Järnvägarna kring Kristianstad".
Orten är jordbrukande och de
på linjen förekommande mellanstationerna Hammar, Viby, Rinkaby och Horna hämtar också sin trafik huvudsakligen från jordbruksnäringen.
Två lastplatser, Håslöv och Herkules, tjänar dock att ombesörja trafiken från vid nämnda platser anlagda tegelbruk av ej obetydlig omfattning. Vid Hammar station finns en av landets största blomsterodlingar. Vid Viby och Rinkaby ligga brännvinsbrännerier.
Linjen Kristianstad - Åhus. Söndagståg på väg till Åhus passerar lastplatsen och tegelbruket Herkules. Tåget dras av CHJ lok 14 eller 15. Foto: 1913-07-20 W Ågårdh. KBED00540, Järnvägsmuseet.
Från Åhushamns station, föreningsstation med Östra Skånes järnvägar, är järnvägsspår utdragna såväl till hamnen för att förmedla den betydande godssjötrafiken som även till strandbaden, vilka sommartid är livligt besökta. Ett badortssamhälle av betydande omfattning har där uppstått.
Kristianstad — Älmhult, 67 km.
Från Kristianstad går järnvägen längs Sölvesborgsbanan och viker därefter av åt nordost över slättbygd. Vid Råbelövssjön, vilken järnvägen följer några km., erbjuds resenären många vackra utsikter över den synnerligen natursköna sjön och densammas omgivningar.
Banan går härefter under stigning genom en mera kuperad, delvis skogbevuxen trakt, vars bokskogar bildar vackra inslag i naturen. Slingrande och under stark stigning arbetar sig banan upp till Immelns station vid den natursköna sjön Immeln, där spår och anordningar är vidtagna för upptagande av trafiken från sjön, vars icke obetydliga trafikområde sålunda tillförts järnvägen. Immelns station är utgångspunkt för turistfärder
på sjön Immeln och Ivösjön, den sistnämnda Skånes största sjö, och i sjöarnas vackra omgivningar.
Banan fortsätter sedan genom skogsbygd, som omväxlar med mindre åkermarker, förbi bl. a. Glimåkra station, järnvägens ändpunkt t. o. m. 1906 och där ett framåtskridande stationssamhälle uppstått.
Därefter stiger banan till en höjdplatå, belägen omkring 140 m. ö. h., och genomlöper en trakt, som till stor del är uppfylld av mossar, innan den efter att på en viadukt ha passerat över statsbanan uppnår ändpunkten, Älmhult, föreningsstation med stambanan och Sölvesborg—Olofström—Älmhults järnväg
(SOEJ).
Av industri finns vid Rödaled, Balsby, Österslöv och Arkelstorp brännvinsbrännerier. Vid Balsvik, en lastplats mellan Balsby och
Österslöv stationer, finns ett kalkbruk, där bränd kalk och gödningskalk framställes. Vid Sibbhult och Glimåkra ligga glasbruk. Träförädlingsindustri med huvudsakligen möbeltillverkning bedrives i Glimåkra. Vid Boalt och Hultaberg drivs torvindustri med tillverkning f. n. av företrädesvis torvströ.
Längs hela linjen förekommer den svarta graniten, som bearbetas och utskickas
via de flesta av järnvägens stationer och lastplatser.
Den övervägande delen av denna bearbetade svarta granit har sin marknad i utlandet.
Åter till sidans början
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
Returtåg till innehållsförteckning |
Rolf Sten
chj_beskrivning..html senast uppdaterad
2021-10-29
|