Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan |
DJ, Dalslands
Järnväg
Fredrikshald - Sunnanå
Järnväg
Av Rolf
Sten |
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
Snabbfakta
DJ, Dalslands Järnväg (Facts about DJ )
Fredrikshald - Sunnanå Järnväg till och med 1895
2/2
Rullande materiel
Som dragkraft till tågen köptes från början
fem stycken ånglok från Nydqvist & Holm i Trollhättan,
NOHAB. Alla loken var så kallade tenderlok.
De tre första loken hade axelföljden
B1-2, det vill säga två drivande axkar följda
av en löpaxel samt en tvåaxlig tender. Loken fick
namnen "KRONPRINSEN", "HERTIG CARL" samt
"ERIK SPARRE". Lokens inventarienummer blev 1-3. Lok
1 och 2 levererades 1877 och användes från början
som byggnadslok vid banans rälsläggning och grusning.
Lok nummer 3 levererades 1879.
De övriga två loken hade axelföljden
C-2, det vill säga tre drivande axlar följt av en tvåaxlig
tender. De här loken fick namnen "FREDRIKSHALD"
och "LANDSHÖFDINGEN". Inventarienumren blev 4
och 5. Loken levererades 1879.
För persontrafiken anskaffades 15 stycken tvåaxliga
personvagnar varav två stycken var kombinerade person -
och postvagnar. Dessutom köptes två stycken tvåaxliga
resgodsvagnar.
För godstrafiken inköptes 108 stycken tvåaxliga
godsvagnar.
Citat från Svenska Järnvägsföreningens
minnesskrift 1876-1926:
"Då
de första nattågen å linjen Kristiania - Göteborg
insattes, den 1 juni 1886, önskade man bereda de resande
någon bättre komfort än förr, varför
järnvägen gick i författning om anskaffandet av
en sovvagn. Denna vagn, som byggdes på Skabos mekaniska
verkstad, Kristiania, och som levererades den 23 dec. 1886, var
försedd med två fyrhjuliga boggier med ramar av trä
och hade den dubbla längden mot dåv. i trafik gående
2-axliga personvagnar. Vagnen som senare omändrades till
kombinerad 2:a och 3:e klass personvagn och fortfarande går
i trafik, var den första boggivagnen i landet."
Bilden ovan är tagen 1923 och visar vagnen i det utförande
som den hade efter "sovvagnsperioden", DJ BC0 16.
Foto: Svenska Järnvägsföreningens
minnesskrift 1876-1926.
Motorvagnen
För att ta hand om järnvägens lokaltrafik beställdes
1906 från Arlövs mekaniska verkstad en ångvagn
med plats för 45 resande och resgodsutrymme på 7 m².
Själva ångmaskinsdelen kom från den franska
firman Purreys.
I augusti 1907 sattes den i trafik tillsammans
med en släpvagn som hade plats för 32 personer. Släpvagnen
bestod av en delvis ombyggd tredjeklass personvagn.
Inför starten av motorvagnstågen
anordnades sex nya hållplatser "där större
samling av gårdar voro belägna eller där landsväg
korsade banan". Dessa var utmärkta "genom en på
en stolpe anbringad namntavla med signaler för stopp".
Med tiden utökades antalet "motorhållplatser"
till 13 stycken.
DJ ångdrivna motorvagn med tillkopplad CD-vagn nummer
26 vid Ed. Foto: Svenska Järnvägsföreningens
minnesskrift 1876-1926.
Drift- och underhåll
För underhållet av järnvägens rullande materiel
uppfördes 1879 i Mellerud ett så kallat rundstall
med 6 platser. På 1930-talet utökades stallet med
en plats. Den ursprungliga vändskivan byttes i början
av 1900-talet till en större på 18 meter. Detta med
anledning av att man köpte större och längre lok.
Stallet var beläget vid södra delen
av bangården och söder om detta placerades ett stort
kolupplag. Strax söder om kolupplaget uppfördes samtidigt
som stallet en vagnverkstad med två spår. Vagnverkstaden
revs 1942.
I Ed byggdes 1879 ett så kallat parallellstall
med 3 spår i bangårdens västra ände. Strax
bredvid stallet uppfördes ett vattentorn.
DJ lokstall och verkstad i Mellerud på 1920-talet. Verkstadspersonalen
har ställt upp sig för fotografering. DJ lok nummer
10 får agera lämplig bakgrund. Loket finns för
övrigt bevarat hos Järnvägssällskapet Åmål
- Årjäng. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
Upprustning
1909 upprättades en plan över järnvägen upprustning.
Den gamla järnrälsen skulle bytas till stålräls
som vägde 34 kg/m, kurvorna skulle förses med underläggsplattor,
huvudspåret skulle få nya växlar, broar och
viadukter skulle förstärkas så att de klarade
18 tons axeltryck. Påbörjad modernisering av signalsäkerhets-
och växelförreglingar skulle slutföras. Ballasten
längs hela banan skulle förstärkas och en del
s-kruvor skulle byggas bort. I planen ingick även anskaffandet
av nya moderna snälltågslok.
Hela detta moderniseringsarbete påbörjades 1910 och
var klart 1921. Hastigheten på banan kunde då höjas
till 80 km/t.
De nya moderna snälltågsloken köptes
från NOHAB. Två lok levererades 1914 och ett 1917.
Loken numrerades 9, 10 respektive 11. Loken hade axelföljden
2C-2, det vill säga två löpaxlar följda
av tre drivande axlar samt en tvåaxlig tender.
Driften på bibanorna upphör
Ed - Le
De båda bibanorna Ed - Le, 3 kilometer och Mellerud - Sunnanå,
3 kilometer, trafikerades endast under den tid på året
då sjöfarten gick på Vänern respektive
Stora Le.
Persontrafiken på sträckan Ed - Le upphörde 1929.
Godstrafiken fortsatte officiellt fram till 1 oktober 1964. Sporadisk
trafik förekom fram till 1978.
Mellerud - Sunnanå
Lokal persontrafik pågick till 12 maj 1968 även om
den efterhand hade reducerats från 30 maj 1965.
På sträckan Mellerud - Sunnanå var persontrafiken
sporadisk efter 1896. Man fick tillstånd att lägga
ned persontrafiken 14 september 1922 men det kom att dröja
till 1925 innan den helt upphörde.
Godstrafik pågick fram till 1 augusti 1959 varefter den
upphörde.
Elektrifiering
Ungefär samtidigt som BJ elektrifierade sin bana blev även
DJ utbyggd för elektrisk drift. Eldriften mellan Mellerud
och Kornsjø togs i bruk 1 oktober 1939.
I samband med elektrifieringen köpte DJ tre ellok från
ASEA. Två lok levererades 1939 samt ett 1941. Loken littrerades
Dk 101 och 102 respektive 103. Bilden visar lok 101 vid leveransen
från ASEA. Foto: Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
I och med elektrifieringen av DJ beställde man en motorvagn.
Den levererades från ASEA 1939 och littrerades DJ Xa 421.
1940 ändrades litterat till Xoa4 151. När DJ förstatligades
1948 fick den nytt littera, Xoa4 251. bilden visar motorvagnen
i Ed 1940. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.
BJ övertar järnvägen
1941 tecknade BJ kontrakt med DJ om arrendering av järnvägen
från 1 januari 1942. I och med detta kom även DJ att
ingå i Trafikförbundet Göteborg - Dalarna - Gävle,
GDG.
1946 köpte BJ Dalsland Järnväg och införlivade
denna i sin verksamhet som ett helägt dotterbolag.
Förstatligande
1 juli 1947 förstatligades DJ tillsammans med BJ och överfördes
till ett statligt bolag. 1 juli 1948 överfördes de
båda banorna till Statens Järnvägar och införlivades
i dess organisation.
Vad hände sedan
Järnvägen har med tiden rustats och är i dag av
relativt hög standard. Rälsen har en vikt av minst
50 kg/m.
3 juni 1956 öppnades ett en kilometer
långt förbigångsspår i Mellerud vilket
möjliggjorde att genomgående tåg Göteborg
- Kornsjø (Norge) - Göteborg kunde gå direkt
utan att behöva gå in på Melleruds station och
där göra rundgång med loken. Förbigångsspåret
var från början lokalt fjärrstyrt från
Mellerud.
3 september 1995 öppnades en ny 12 kilometer
lång linjesträckning mellan Dals Rostock på
forna DJ och Skälebol på forna BJ. Detta resulterade
i att bland annat tågen på sträckan Göteborg
- Oslo fick hela 7 kilometer kortare körsträcka. Bandelen
hade redan från början elektrisk drift, fjärrblockering
och Automatisk Tåg Control, ATC.
Fjärrblockering
Denna infördes mellan Mellerud och Ed 17 juni 1974. Den
resterande sträckan Ed - Kornsjø fick fjärrblockeringen
i drift dagen efter.
Automatisk Tåg Control, ATC
Sträckan mellan Mellerud och Kornsjø försågs
med ATC 24 april 1984.
Nedläggning
Sedan det nya spåret mellan Dals Rostock och Skälebol
tagits i bruk 3 september 1995 lades trafiken ned på sträckan
Dals Rostock - Mellerud.
Mer om Dalslandes Järnväg
kan du läsa om i den utmärkta boken "Dalslands
Järnväg 125 år" skriven av Roland Olsson
& Gösta Johanneson ISBN 91-631-5689-X
Dalslands järnväg av idag!
Mer om denna järnväg kan du läsa på
järnväg.net
Åter till sidans början
|
|
Föregående sida |
|
Nästa sida |
|
|
|
Returtåg till innehållsförteckning |
© Rolf Sten
dj_snabbf_2..html senast uppdaterad 2015-05-045
 |