Snabbfakta YJ, Ystads Järnvägar .Facts about YJ, Ystads Järnvägar

Åter till föregående sida?
Klicka i bilden ovan
YJ, Ystads Järnvägar

Av Rolf Sten

Snabbfakta Trafikförbundet Ystads Järnvägar, YJ (Facts about YJ ) (2002-04-08)

Ystads Järnvägar, YJ, var en samarbetsorganisation/trafikförvaltning mellan sex stycken varför sig oberoende järnvägsbolag.
Dessa var följande:
Ystad - Eslövs Järnväg, YEJ.
Malmö - Ystads Järnväg, MYJ.
Börringe - Östratorps Järnväg, BÖJ.
Ystad - Gärsnäs - S:t Olofs Järnväg, YGStOJ.
Ystad - Brösarps Järnväg, YBJ.
Ystad - Skivarps Järnväg, YSJ.

1874, när MYJ öppnades för trafik, inleddes ett samarbete mellan denna bana och YEJ. Samarbetet bestod i att de båda banorna hade en gemensam trafikchef. 1884. När första delen av BÖJ öppnades för trafik kom även denna bana att delta i samarbetet
   1912 etablerades trafikförvaltningen mer formellt. Man hade nu gemensam trafikchef, baningenjör, maskiningenjör och trafikinspektör.
   Den 6 banor som ingick i trafikförvaltning hade tillsammans en längd på 244 kilometer. Det fanns 48 stationer och antalet anställda uppgick till cirka 900 personer.
YEJ svarade med sin rullande materiel och åkande personal för trafikeringen av YBJ och YGStOJ.
   MYJ och YEJ tog gemensamt initiativet till uppförandet av en för trafikförvaltningen gemensam underhållsverkstad i Ystad. Denna uppfördes under åren 1912- 1913 och ägdes formellt av YEJ och MYJ.
   1916 bildades Ystads järnvägars vagnförbund. Alla fem banornas godsvagnar inregistrerades i detta vagnförbund och den rullande materielen märktes med en gemensam signatur; YJ. Även de tankvagnar och godsvagnar som ägdes av Svenska Sockerfabriksaktiebolaget registrerades in i vagnförbundet.
   1 juli 1941 förstatligades samtliga banor ingående i trafikförvaltningen Ystads Järnvägar. Detta innebar att även verksamheten vid trafikförvaltningen efterhand avvecklades.
Ystads Järnvägars work shop in Ystad around year 1925
Interiörbild från en del av Ystads Järnvägars verkstad i Ystad. Året är omkring 1925. Foto: Stig Nyberg.

Nedanstående text kommer från Svenska Järnvägsföreningen minnesskrift 1876 - 1926.

Ystad-Eslövs och Malmö-Ystads järnvägsaktiebolags verkstäder.

Alltifrån Ystad-Eslövs järnvägs tillkomst har banans reparationsverkstad varit förlagd till Ystad. Den första verkstaden var sammanbyggd med järnvägens lokomotivstallar.
Då Malmö- Ystads järnväg anlades, träffades överenskommelse mellan järnvägarna, att Ystad - Eslövs järnväg mot ersättning skulle utföra underhåll och reparationer av Malmö-Ystads järnvägs rullande materiell. För detta ändamål utvidgades år 1874 verkstaden med förutvarande utrymme för lokomotivstallar, så att verkstaden med expeditionslokaler för maskiningenjören och kontorspersonalen hade en golvareal av omkring 1 200 kvm. Detta utrymme var tillräckligt för den rullande materielen år 1875, som på ovan omnämnda järnvägar utgjordes av tillsammans 9 lokomotiv, 41 tvåaxliga personvagnar, 38 täckta och 133 öppna godsvagnar. Verkstadspersonalen uppgick till omkr. 25 man.
   I samband med trafikstegringen och tillkomsten av Börringe - Östratorps, Ystad - Gärsnäs - S:t Olofs och Ystad - Brösarps järnvägar ökades efter hand den rullande materiell, som skulle underhållas på verkstaden, och utvidgningar av lokalerna blevo nödvändiga. Sålunda uppfördes år 1882 en måleriverkstad och inköptes år 1901 en f. d. Våg- och finsmidesverkstad, som anordnades till vagnsverkstad m. m. och dit kontorslokaler för maskinavdelningen förlades. Verkstadslokalerna hade då inkl. expeditionerna en sammanlagd golvyta av omkr. 3 700 kvm.
Verkstadsförhållandena voro dock långt ifrån tillfredsställande och i synnerhet gjorde sig de olägenheter gällande, som voro en följd av att två av lokalerna lågo söder om bangården, under det att lokomotivverkstaden och smedjan voro förlagda norr om densamma. Då inträffade år 1909 en händelse, som föranledde upptagandet av frågan om uppförandet av tidsenligare verkstadslokaler. Den år 1901 inköpta verkstaden nedbrann nämligen.
   Sedan flera olika förslag om att lösa verkstadsfrågan uppgjorts och behandlats, enades Ystad - Eslövs och Malmö- Ystads järnvägar år 1912 om att gemensamt bygga nya verkstäder. Uppförandet av dessa påbörjades i juli månad 1912. Den 1 jan. 1914 kunde de nya verkstäderna tagas i bruk efter nära fem års provisoriska anordningar, under vilken tid en del av den rullande materielen måste repareras i skjul på Ystads bangård eller skickas till främmande verkstäder.
   De nya verkstäderna omfatta en golvyta av omkr. 3 800 kvm. och äro således obetydligt större än verkstäderna år 1909, om skjutbordspartiet icke medräknas. Verkstadsområdet omfattar en areal av 20392 kvm., varjämte verkstäderna disponera en Ystad - Eslövs järnväg tillhörig tomt. Byggnaderna äro uppförda av tegel med undantag av två ytterväggar, som för att lättare möjliggöra framtida utvidgningar uppförts av trä. Nya moderna arbetsmaskiner ha anskaffats och därjämte en 50 tons lyftkran och ett 70 tons skjutbord, vilka samtliga drivas med elektrisk kraft. Lokalerna uppvärmas med ånga, som kondenseras och automatiskt återföras till ångpannan. Belysningen är elektrisk.
På verkstäderna repareras f. n. 36 lokomotiv, 39 tvåaxliga, 7 treaxliga och 13 fyraxliga personvagnar, 203 täckta och 786 öppna godsvagnar, och dessutom utgöres omkr. 25 % av verkstadsarbetet av reparationer och nytillverkningar för verkstäderna själva, förrådet, ban- och trafikavdelningarna samt privata kunder. Antalet arbetare är 80, av vilka dock en del ständigt användes i linjetjänst. Genomsnittliga arbetareantalet är, om hänsyn tages till den minskade arbetstiden, mindre nu än år 1909, ehuru mera arbete utföres nu än då, vilket förhållande till väsentlig del är att tillskriva de goda maskinella arbets-, transport- och lyftanordningarna på de nya verkstäderna. Kostnaden för dessa, som inkl. mark, spår, maskiner m. m. uppgick till 527 000 kr., kan därför anses inbesparad under de år, som verkstäderna varit i drift.
   Ystad - Eslövs och Malmö - Ystads järnvägar äga lika delar i verkstäderna, som jämte förrådet drivas som ett fullt fristående företag i bokföringshänseende. Styrelsen utgöres av fem verkstadsfullmäktige, två från vardera av de båda järnvägsbolagen och en, i egenskap av ordförande, som ej tillhör bolagens styrelser.
   För bestridande av verkstädernas och förrådets driftkostnader fastställes en viss tilläggsprocent på arbetslöner och materialier. Byggnadskapitalet anskaffades på så sätt, att båda bolagen gemensamt upptogo ett fast lån å 100000 kr. Det resterande beloppet tillsköts av vartdera bolaget med lika stor del. Behövligt rörelsekapital tillskjutes i mån av behov av de kontraherande bolagen.
   De nya verkstäderna blevo uppförda vid en lycklig tidpunkt, i det att hela anläggningen kunde erhållas till »fredspris», varigenom amorterings- och räntekostnader blivit förhållandevis låga.

Åter till sidans början

Returtåg till "YJ" innehållsförteckning