Värtan - Lidingö järnväg
Diverse intressenter konkurrerade om koncession på bron till Lidingö men sådan erhölls först sedan Lidingö och Stockholms kommuner hade enats om ett förslag.
Byggprocessen blev ovanligt komplicerad på grund av krigs- och krisbetingade svårigheter, tekniska problem och inte minst av långvariga arbetskonflikter.

Koncession 1918-04-30.

Längd 1 km.

Spårvidd 1435 mm.

Ägare Lidingö och Stockholms kommuner, hälften var förvaltningsort Stockholm .

Trafikförändringar
1925-03-01 *Värtan - Brogrenen, persontrafik.
1926-10-01 *godstrafik. Omfattande kompletteringsarbeten innan godstrafik kunde upptas
1982 †godstrafik de facto (formellt 1987-10-01).

Trafik
Har trafikerats av Norra Lidingö järnväg och Södra Lidingö järnväg trafikuppehåll 1983-08-22–1986-08-24 när bron byggdes om. Dess dåliga skick gjorde att rivning planerades, men i stället byggdes den om och öppnades med enkelspårig järnväg samt gång- och cykelbana. Tågen på SSLidJ vände under tiden i Baggeby.

Elektrifiering Ursprunglig, likström 500 V, byte till 750 V 1945-01..

Dubbelspår Ursprungligt, slopat 1983-08-22.

Nollpunkt Brogrenen. Spåranläggningen tillhörde Stockholms Spårvägar.

Anmärkning
a) Järnvägen omfattade förutom Lidingöbron spår till en överlämningsbangård mot SJ vid Värtan. Delen Ropsten - Värtan är nu förstatligad och delvis riven.
b) Ombyggnaden bekostades av Lidingö kommun varefter bron enligt avtal överläts på Stockholms läns landsting. Den skedde till enbart persontrafiksmått.
c) Värtabrons självständiga identitet markerades länge för Lidinöbanornas resenärer genom
den broavgift som fanns angiven på biljetten.

Källor/Litteratur
- Järnvägsdata 2009, Svenska Järnvägsklubben, SJK.
Einar Nordendahl, Beskrivning över Nya Lidingöbron, 1928.
Carl-Henrik Ankarberg, Södra Lidingöbanan,1986. Järnvägen överfördes 1986-08-24 efter ombyggnad av bron till Stockholm-Södra Lidingöns järnväg  (se härefter denna).
För trafikplatsdata se Norra Lidingöbanan

Stockholm–Södra Lidingöns järnväg ­ (SSLidJ)
Till SSLidJ överfördes 1986-04-24 Värtan–Lidingö järnväg (för tidigare data se denna).
SSLidJ förenade och gav utfart åt villaområden som ursprungligen låg åtskilda.
Godstrafiken till och från industrier som Aga, Ljungströms, Margarinbolaget och Shell var under flera decennier omfattande.
Nedläggning har hotat vid flera tillfällen efter andra världskriget. Ett första hot eliminerades genom en kommunal utfästelse om flerbostadshus utmed banan och därmed större underlag. Kostnaderna för Lidingöbrons renovering var det andra problemet.

Koncession
1911-11-13 Herserud–Skärsätra
1914-05-29 Skärsätra–Brevik
1916-03-10 Brevik–Gåshaga
1918-04-30 Torsvik–Herserud
1928-05-17 Talludden–Rasta

Längd 9 km

Spårvidd 1435 mm

Ägare
1911 ingenjör Gustaf Dalén
1913-02-14 Trafik AB Stockholm–Södra Lidingön. Dess huvudägare var Svenska AB Gasaccumulator, senare AGA AB. Från 1967-10-01 systerbolag till Storstockhoms Lokaltrafik, 1972 dotterbolag till SL AB
1973-01-01 helt införlivad med SL
1991-04-01 övertar SL Bansystem AB infrastrukturen och SL Fastighets AB byggnader m.m.
1992 SL Lidingö Trafik AB, utbrutet för samordning med områdets bussar
1997 SL Tunnelbanan, se vidare Stockholms Lokaltrafiks järnvägar

Förvaltningsort Lidingö

Trafikförändringar
1914-01-29 *Herserud–Skärsätra, 4 km, allmän trafik
1914-07-06 *Skärsätra–Brevik, 2 km, allmän trafik
1916-06-01 *Brevik–Gåshaga, 2 km, persontrafik
1917-08 *Aga–Gåshaga, 5 km, godstrafik
1919 *Gåshaga nedre–Gåshaga övre, 0,5 km, allmän trafik
1925-03-01 *Brogrenen–Herserud, 0,5 km, allmän trafik och nystart Herserud–Gåshaga,
9 km, godstrafik
1929-10-21 *Talludden–Rasta, 1 km, godstrafik
1946-10-01 † Gåshaga nedre–Gåshaga övre, 0,5 km, persontrafik
1962-04-02 *Talludden–Rasta, arbetartåg (abonnerade av Shell)
1974-05-01 †  samma sträcka, arbetartåg
1978-01-01 †samma sträcka, godstrafik
1982 †Värtan–Gåshaga, 10 km, godstrafik de facto (formellt 1987-10-01)
2001-05-07 *Gåshaga–Gåshaga brygga,
0,5 km, persontrafik

Samband
a) Herserud var förbundet med Ropsten genom passagerarfärjor. Först 1925-03-01 började tågen rulla över Lidingöbron in till Humlegårdsgatan. SSLidJ var i Stockholm spårväg med nr 21 (1975-01-12 – 1989-09-30 nr 221) i SS/SL-serien
b) Signalsystemet manövrerades i viss omfattning av förarna

Trafikuppehåll
1921-04-15–1925 Gasaccumulator–Gåshaga, ­5˙km, godstrafik
1983-08-22–1986-08-24 Ropsten–Baggeby på grund av ombyggnad av Lidingöbron

Omläggning 1967-09-02 ny slutstation i Ropsten i anslutning till nya tunnelbanan

Elektrifiering Ursprungligen 500 V, från 1946-01 750 V

Dubbelspår
1925-03-01 Brogrenen–Torsvik, 0,5 km, dock enkelspår 1953
1949-04-01 Aga–Baggeby, 2 km

Linjeblockering automatisk
1949-04-01 Torsvik–Aga
1953-06-13 Aga–Gåshaga

ATC 1993-10-09 Ropsten–Gåshaga

Anmärkning
Sedan LiB nedlagts 1971 var även SSLidJ:s framtid osäker. Hotet undanröjt först genom styrelsebeslut i SL 1983-05-20. En förutsättning var kommunens utfästelse om ökat bostadsbyggande utmed linjen
Formell status ändrad från järnväg till spårväg 2009-03-01