Lund–Revinge järnväg (LReJ)  Mer om LReJ HÄR!
Konkurrenternas erövring av Lunds gamla handelsomland hade blivit ett lokalpolitiskt trauma när man genom en stor kommunal satsning äntligen lyckades etablera en järnvägsförbindelse österut till den militära lägerplatsen Revinge och sedan till Harlösa på Landskrona–Kävlinge–Sjöbo järnväg. Det skånska järnvägsnätet var vid denna tid mättat och bolagets ekonomi blev usel från början. Det viktigaste godsslaget var grus, 1915 kompletterat med sten från en kommunal täkt. Efter fem år var pengarna slut och Lunds kommun fick ta över helt, och efter ytterligare åtta år skedde en formell sammanslagning med Lund–Bjärreds järnväg
koncession
1895 Lund–Revinge, förföll
1902-12-19 Lund–Revinge
1904-10-21 Revinge–Harlösa
längd 24 km
Spårvidd 1435 mm
ägare Lunds stad från 1911
förvaltningsort Lund
trafikförändringar
1905-05-06 *Lund S–Revingehed, 21 km, allmän trafik och Högevall fp–Lund S, 1 km, godstrafik
1906-02-06 *Revingehed–Harlösa, 2 km, allmän trafik
1907-06-05 *Högevall–Lund S, persontrafik
samband Den med Lund–Bjärreds järnväg från 1911-01 gemensamma förvaltningen hette från 1912 Lunds stads järnvägar
nollpunkt Högevall
LReJ sammanslogs 1918-07-01 med LBJ till Bjärred–Lund–Harlösa järnväg (se nedan)

Bjärred–Lund–Harlösa järnväg (BLHJ)
Lund–Bjärreds järnväg och Lund–Revinge järnväg övertogs 1918-07-01 av det nybildade bolaget BLHJ (för tidigare data se dessa banor)
De inledningsvis stora förluster som ärvdes från LBJ och LReJ reducerades i början av 1920-talet genom ett hårt besparingsprogram men förvärrades sedan åter genom bland annat vägtrafikkonkurrens och ändrade badvanor (fribad istället för badhus). Ägande kommunens förhoppningar stod länge till ett statsövertagande, men SJ:s krav på ekonomiska motprestationer var för hårda så järnvägen nedlades strax före starten på andra världskriget, som nog annars hade förlängt dess liv
koncession 1918-07-01 Lund V–Lund C–Högevall, godstrafik
längd 36 km
förvaltningsort Lund
trafikförändringar
1939-06-15 † Bjärred–Lund V, 11 km och Flädie–Leråkra, 1 km, all trafik (utom bettrafik Flädie–Nybble) samt Högevall–Hardeberga, 8 km, persontrafik och Hardeberga–Harlösa, 16 km, allmän trafik
1939-11 † Fjelie–Nybble, 3 km, bettrafik
1940-06 † Hardeberga–Revingeby, 12 km, resttrafik (grus)
1955-12 † Leråkra–Flädie–Fjelie, 4 km, bettrafik
1964-04 † Lund S–Hardeberga, 7 km, godstrafik (de facto, formellt 1965-11-08)
1966-03-03 †Högevall–Lund S, 1 km, godstrafik (de facto, formellt 1965-11-08)
1978 † Revingehed–Harlösa, 2 km, resttrafik (för försvaret)
trafik
a) Fr.o.m. 1939-06-15 trafikerade SJ återstående delar
b) 1962–1969 kördes militära persontransporter Revingehed–Harlösa. Avsnittet disponerades 1953–1963 även av SJ-skolan
förstatligad
1940 Flädie–Leråkra–Fjelie och Harlösa–Revingehed
avelektrifiering 1939-06-15
upprivning Bjärred–Leråkra, 1940, Fjelie–Lund V och Hardeberga–Revingehed 1940, Flädie–Fjelie 1958, Högevall–Hardeberga 1966, Revingehed–Harlösa 1984
anmärkning 2 km närmast väster om Lund återuppbyggdes, delvis i ny sträckning, som industrispår 1943 och trafikerades till 1980

- Lunds stads järnvägar 1901–1939, 1987 (inkl. ”Rättelser och kommentarer”, 1988)